Miljö- och byggnadsnämnden har ansvar för att kontrollera att lagstiftningen följs som gäller miljön inomhus i skolor, förskolor och offentliga lokaler. Den lag som tar upp dessa frågor är miljöbalken. I lagen ställs också krav på att en bostad ska vara sådan att den inte orsakar ohälsa. Bland annat anges att den ska ge "betryggande skydd mot värme, kyla, drag och fukt". Den som äger fastigheten är skyldig att åtgärda och förebygga risker för ohälsa.

 

Klagomål på inomhusmiljön
Kontakta hyresvärden i första hand. Sker ingen förbättring kan du kontakta sektorn för Samhällsbyggnad, miljöenheten och framföra problemet. Miljö- och byggnadsnämnden kan ställa krav på att fastighetsägaren undersöker och åtgärdar problem om det är befogat.

 

Sund innemiljö
Grunden för en sund inomhusmiljö är en torr, välventilerad och välstädad byggnad. Boverkets ventilationsnorm för nybyggnad är 0,5 luftomsättningar per timme. Fyra av fem småhus och hälften av alla flerbostadshus når inte upp till normen. Cirka 400.000–500.000 svenskar upplever sig vara så besvärade av inomhusklimatet att de får symtom.

 

Faktorer som kan påverka inomhusmiljön
Faktorer som särskilt uppmärksammas när det gäller besvär orsakade av inomhusmiljön:

Sjukdomar och besvär
Allmänna symtom såsom irritation i ögon, näsa och hals, torrhet i hud och slemhinnor, hudrodnad, hudutslag samt trötthetskänsla är vanligt till följd av brister i inomhusklimatet (se nedan under sjuka-hus-symtom).

Andra besvär som också kan bli aktuella när människor utsätts för dålig inomhusmiljö är:

Sjuka-hus-symtom
Sjuka-hus-symtom är en överkänslighetsreaktion som yttrar sig i symtom eller besvär av att vistas i en byggnad. Den som drabbas av sjuka-hus-symtom riskerar att bli sensibiliserad, det vill säga besvären kan återkomma i liknande miljöer.

 

Orsakerna till att dessa problem uppstår i en del byggnader, är de förändringar inom bygg- och fastighetssektorn som skett under de senaste decennierna. Luftomsättningen har minskat till följd av att byggnaderna har gjorts tätare av energisparskäl. Städning och vädring sker inte lika ofta som förr. Nya, tidigare okända byggmaterial och inredningsmaterial vars egenskaper är okända prövas. De kan – särskilt om det finns fukt i byggnaden - avge organiska ämnen som inte vädras ut om ventilationen är otillräcklig. Bristande underhåll, skötsel och drift av ventilationssystemen kan läggas till problembilden.

 

Mer information finns att få via de länkar som finns i högermenyn.