Förutom att det är roligt och spännande att kompostera får man också en nyttig slutprodukt. Att kompostera är ett sätt att "sluta kretsloppet" - matavfallet bryts ner av mikroorganismer, maskar och andra smådjur som återgår till jorden som näring. Nästan hälften av allt som slängs i ett hushåll kan komposteras och bli till fin jord.

Genom att kompostera kan du nästan halvera din sopmängd. Eftersom det minskar soptransporterna sparar du energi och användningen av fossila bränslen minskar. Du får också fin näring till växter i krukan och trädgården. Dessutom kan villaägare som komposterar sitt hushållsavfall i en isolerad och skadedjurssäker kompost på egen tomt eller har valt hämtning av matavfall, få reducerad sophämtning. Det tjänar både miljön och din ekonomi på! 

Du kan kompostera praktiskt taget allt som kommer från växt- eller djurriket, det vill säga biologiskt hushållsavfall och trädgårdsavfall på tomten.

En varmkompost (hushållskompost) är en sluten behållare där allt biologiskt avfall kan komposteras. Avfallet ska komposteras i en skadedjurssäker behållare så att sniglar, råttor, möss och fåglar inte ska kunna ta sig in i den. Behållaren ska ha ett lock och dess botten ska vara tät eller ha ett nät. Den ska också vara så robust att den klarar av att avfallet blandas om.

En trädgårdskompost är en öppen kompost där du kan slänga ditt avfall från trädgården, gamla blommor, blast och krukväxter.

Storlek

Räkna med att behållaren behöver rymma ungefär 50 liter hushållsavfall per person. Ska du kompostera ditt trädgårdsavfall i samma behållare som hushållsavfallet behöver du en större behållare. Då brukar man räkna med 100 liter per 100 kvadratmeter tomtyta. För en roterande behållare räcker det med 20 liter per person. I komposter som är mindre än 200 liter kan det vara svårt att få balans. Du kanske kan gå ihop med grannar och köpa en gemensam kompost.

 

På till exempel byggvaruhus, stormarknader och trädgårdsbutiker finns i allmänhet olika modeller av kompostbehållare i varierande prislägen. Jämför de olika modellerna, provöppna dem och fundera på hur de passar för just dina behov.

Fyra faktorer krävs för att en kompost ska fungera och nedbrytningen ska hålla igång, nämligen:

näring, syre, fukt och värme.

Enklast är om behållaren har två fack, ett fack där man fyller på med nytt avfall och ett där innehållet får ligga och eftermogna och bli färdig kompostjord. Behållaren ska vara lätt att tömma och helst stå vindskyddad på en skuggig plats. Ställ en låda med täckmaterial bredvid. Du behöver också något att röra om i komposten med. En viktig aspekt är att komposten ska stå på bekvämt avstånd, så att du inte drar dig för att gå ut med sophinken. Tänk också på att inte placera den så att grannar störs.

 

 

• matrester från kött, fisk, skaldjur
• skal och rester från frukt, grönsaker och rotfrukter 
• äggskal (krossas)
• kaffesump och teblad
• snittblommor och krukväxter
• ogräs, löv, häck- och gräsklipp
• hushållspapper

• tyg
• kalk och aska
• salt
• blöjor
• kattsand
• fimpar och tobaksaska
• innehållet i dammsugarpåsen

• Ett blandat finfördelat material med ett väl avvägt kol/kväve förhållande
• En fuktighet på 50-60 procent
• God syretillförsel
• En temperatur på 40-55 grader

Egentligen är det riktigt enkelt. Starta helst din kompost under den varmare delen av året. Lägg grenar eller kvistar i botten och lägg på färdig jord, dynga eller liknade. Sen är det bara att börja slänga i avfallet och tusentals små kryp förvandlar dina matrester till den allra finaste, näringsrikaste jord, utan att du behöver anstränga dig ett dugg.

För att kompostera biologiskt matavfall måste du anmäla det skriftligt till Miljöenheten. Anmälan är kostnadsfri och blanketten kan laddas ner i högermenyn. Men om du bara vill kompostera trädgårdsavfall behöver detta inte anmälas.

  Foto: Stockfoto

 

En kompost sköter sig mycket själv, men en del måste du göra. Avfallet ska finfördelas och läggas i tunna lager, så att det inte börjar ruttna inifrån. Finfördela så långt det går: krossa äggskal, finfördela bröd, fruktskal och så vidare. Rör om det översta skiktet och strö på täckmaterial. Ungefär en del täckmaterial till tre delar avfall. Täckmaterial kan till exempel vara sågspån, torrt flisat trädgårdsavfall, torra löv, barkmull, torvströ eller hackad halm. Ju mindre bitar desto större angreppsyta för mikroorganismerna och därmed snabbare nedbrytning. Kom ihåg att ha bra balans mellan kol- och kväverika material.

Ibland måste du röra om djupare ner så att nedbrytarna får luft. De behöver också fukt, därför kan du behöva vattna ibland.

 

Om du finfördelar avfallet tar det ungefär sex månader innan det mesta av komposten brutits ner, men sen måste jorden ligga och eftermogna en tid. Därför är det viktigt att ha ett fack eller en behållare där jorden kan ligga medan du fyller på nytt material i komposten. Nedbrytningen är klar när materialet känns som jord, luktar gott och lätt faller isär. Tänk på att den färdiga kompostjorden är koncentrerad näring och måste spädas ut om du planterar i kruka.

 

”Krassetestet” är ett enkelt och bra sätt. Så några frön i lite kompostjord. Om de gror och ser friska och gröna ut så är komposten klar att användas.

 

Det finns några fallgropar att se upp med.

Beror oftast på att innehållet är för kompakt eller fuktigt vilket förhindrar syretillförsel. Tillsätt täckmaterial och rör om.

Tillsätt torrt täckmaterial som suger upp.

Blanda komposten och täck ordentligt med täckmaterial. Sätt på ett flugnät om problemen kvarstår.

Komposten är för torr. Vattna försiktigt, använd vattenkanna med stril. Täta eventuellt behållaren.

Beror ofta på att det är för torrt. Vattna och täta eventuellt behållaren. Om komposten innehåller för litet näring kan förmultningen också stanna av. Blanda i färska växtdelar eller hushållsavfall.

Mögel

Mögel är svampar som hjälper till med nedbrytningen. Det är inget problem utan en del i komposteringen.

 

Sektor samhällsbyggnad, Miljöenheten, telefon 0302-52 10 00

Frågor om glesare tömning

Du kan ansöka om sophämtning var fjärde vecka hos Medborgarkontoret KomIn, telefon 0302-52 20 00. Du kan också läsa mer på sidan om Glesare tömning