Vattenprojektet i Namibia

Idén att åka till Afrika föddes redan när de gick i ettan. När de började tvåan började genast arbetet med att försöka förverkliga drömmen.
- Vi blev inspirerade av de elever som hade åkt till Island tidigare, säger Emma.
- I och med att de hade åkt iväg såg vi att möjligheten fanns. Och tack vare lärare, programrektor och rektorer gick det att genomföra. De trodde hela tiden på oss och förkastade inte våra idéer, säger Erik.
I juni satte de sig på planet och började den långa resan till staden Oshakati. En stad i Lerums storlek i norra delen av Namibia. Kontrasterna var stora.
De lämnade ett försommargrönskande Sverige och kom till ett vintrigt Namibia, vilket innebär ett extremt ökenklimat med mycket varma dagar och kalla nätter.
- Det var väldigt positivt. Det kändes aldrig osäkert, säger Erik.
- Det är ett otroligt vänligt land, säger Emma.
- De var väldigt artiga, fyller Hanna i.
Samtidigt berättar de att det fanns mycket vakter och poliser och att många hus var inhägnade.
Emma, Hanna och Erik gjorde sitt projektarbete om vatten. De intervjuade bland annat ungdomar i Namibia om deras tillgång till vatten. De tog också vattenprover med sig hem och jämförde det renade vattnet från vattenreningsverk med vatten som också används som inte var renat.
- En stor del hade tillgång till rent vatten nära sig, säger Erik.
- Men det var inte många som hade kran i huset utan det fanns kanske en gemensam i byn, säger Hanna.
De kunde själva dricka det vatten som var renat.
- Man blev inte sjuk. Här reser man till Spanien och andra länder och köper vatten på flaska och så passerar man ekvatorn och plötsligt dricker man vattnet i kranen. Där blev jag positivt överraskad. Men det smakade ganska illa, säger Erik.
Förutom projektarbetet hann de med att se sig omkring. De var på safari och såg de vilda afrikanska djuren. De besökte också en by där himbafolket bor, ett urfolk.
- Det var som National Geographic, de här bilderna med folk som är målade i ansiktet, säger Erik.
De blev också medbjudna på en fest i ett så kallat Homestead, ett ganska enkelt afrikanskt område med en pinnpalissad runt där flera familjer bor i olika hus. Där var det dans och musik.
- Vi hade med kaniner från Liseberg och gav bort till barnen. Det var populärt, berättar Hanna.
Innan de åkte gick mycket tid åt att skicka in ansökningar för att få ihop pengar. Trots att de började redan i början av tvåan tycker de själva att de var ute i sista minuten. Men alla bitar föll på plats och med sponsorpengar blev resan betald. De betalade själva boende, mat och vaccinationer. De berättar också att de haft stor hjälp av en kvinna de tog kontakt med från biståndsorganisationen Afrikagruppen. Hon har lotsat de fram både före och under resan och på plats bodde eleverna på ett vandrarhem nära hennes bostad.
Nu är de tillbaka med en stor upplevelse i bagaget.
- Det var häftigt att se det, säger Erik.
Emma och Hanna nickar instämmande.
Åsa Thulin