De blev anfallna av blodiglar i den indiska regnskogen. De fick besöka slum och möta fantastiska människor. Efter tre veckor i färgsprakande Bangalore var kontrasten stor att komma hem till ett höstgrått Lerum.
− Vad tyst det är här, säger Alexandra Seftigen, en av de nio elever som var iväg.
− Det är för lite folk och för lite färg, fyller klasskompisen Marina Mossberg i.
Lerum framstår som en plats i händelsernas utkant, efter tre veckor i miljonstaden Bangalore. En stad med nio miljoner invånare, en kaotisk trafiksituation, många högteknologiska arbeten och slum. Under vistelsen hade eleverna sin bas på Christ University, som Lerums Gymnasium har startat ett utbyte med. Där bodde de riktigt bra i studentlägenheter. Annat var det i hyddorna på utflykten till regnskogen. Efter en hel natts resa i buss kom de fram till utgångspunkten för vandringen. Mycket enkla hyddor som snabbt gick under namnet insektshotellet. Regnskogen gjorde också skäl för sitt namn. En i övrigt varm resa byttes här mot ihållande regn och kyla. De skulle vandra drygt en mil. Vilket skulle visa sig bli en riktig skräckfilmsupplevelse. De nio tjejerna fick små tygpåsar med salt i av guiden. Det var mot blodiglarna fick de veta.
− Jag tänkte att jag kommer inte trampa i vatten så det är nog inget problem. Men i regnskogen finns blodiglarna på land, berättar Marina Mossberg.
För varje steg de tog fick de fler och fler iglar på sig. Tjejerna kunde nästan se hur iglarna reste sig ur lövverket och gick till attack. Iglarna kröp in i skorna, bet fast i benen. Tjejerna kunde räkna de i dussin på kroppen. Blodet rann nerför smalbenen.
− Det var lite som en mardröm. Det kändes som om man trillade så skulle man bli uppäten, säger Emelie Lövmark.
De överlevde strapatsen och tyckte att regnskogen var fantastisk, även om de inte såg så många andra djur än iglarna.

Tillbaka i civilisationen mötte nya upplevelser i Bangalore. Bland mycket annat var eleverna ute och volontärarbetade i slummen. Christ University har en organisation där studenter hjälper till i fattiga områden på olika sätt. Kontrasterna är hela tiden stora.
− Det var en paradox ibland. Man kunde se fattiga gummor på gatan som ville sälja något med flugor som kröp överallt. Och så plötsligt slänger de upp en mobiltelefon och SMS:ar, berättar Sara Benzow.
Eleverna gjorde också sina projektarbeten på plats. Var de än kom blev de väl omhändertagna.
− Människorna var helt underbara och tog så väl hand om oss, säger Alexandra Seftigen.
Maten är till huvudsak vegetarisk. Även på McDonalds. Korna går på gatorna, men mer på landsbygden än mitt i city, berättar eleverna. Maten var god, men ställde till det under några dagar då i princip allihop blev sjuka. Flera av dem fick ligga på sjukhus med dropp. Men alla är helt överens om att resan är det bästa de har gjort.
− Det var helt underbart. Man lärde sig så mycket och fick uppleva saker man inte trodde fanns, säger Marina Mossberg.