Information till elever som påbörjat sin utbildning före höstterminen 2011
Information till elever som påbörjat sin utbildning höstterminen 2011
För att kunna antas till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper, detta kallas behörighet. Behörigheten består av grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning och kraven är desamma oavsett vilken utbildning du söker. Den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till.
För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet krävs ett slutbetyg från ett fullständigt program. Det krävs dessutom lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk A och B, Engelska A och Matematik A.
Till de flesta utbildningar krävs dessutom särskild behörighet och den anges i områdesbehörigheter. En områdesbehörighet består av behörighetskurser och områdeskurser. Områdeskurser är gymnasiekurser som anses vara särskilt värdefulla för en viss högskoleutbildning. De krävs inte för behörighet, utan utgör en fördjupning eller specialisering som är relevant för den utbildning du vill läsa.
Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program som leder till en yrkesexamen. Dessa ser du här.
För kurser och program som inte leder till en yrkesexamen väljer universiteten och högskolorna vilka områdesbehörigheter de vill använda. Högskolor med enskild huvudman behöver inte använda sig av områdesbehörigheter (ex Handelshögskolan i Stockholm avstår från dessa). Lärosätena kan dessutom begära dispens om att avvika från behörighetskraven så det är viktigt att du alltid kontrollerar vad som gäller för just den kurs eller utbildning du är intresserad av. Du hittar områdesbhörigheterna på www.antagning.se, www.studera.nu eller respektive högskolas hemsida.
Oavsett till vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. Du kan även få meritpoäng för områdeskurser. För att veta vilka områdeskurser som ger meritpoäng för en viss utbildning, måste du veta vilken områdesbehörighet som gäller för just den utbildningen. För att få meritpoäng krävs att du har lägst betyget Godkänt i kursen. Högre betyg ger inte mer meritpoäng.
Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal (betygsmedelvärdet) genom att få lägst betyget Godkänt i olika kombinationer av kurserna nedan. Tänk på att du kan ha många obligatoriska kurser i ditt program som ger meritpoäng.
Språk 1Steg 3 ger 0,5 meritpoäng. Om steg 3 är ett behörighetskrav ges ingen meritpoäng men istället ges 1,0 meritpoäng för steg 4. Steg 4 ger 0,5 meritpoäng och steg 5 ger 0,5 meritpoäng.
Språk 2Lägst steg 2 ger 0,5 meritpoäng om du redan har 1,0 meritpoäng från Språk 1.Om du får 1,5 meritpoäng för språk 1 har du alltså uppnått maxpoäng för moderna språk. (Modersmål räknas inte som modernt språk)
Engelska B ger 0,5 meritpoäng, dock inte om kursen är ett behörighetskrav. Engelska C ger 0,5 meritpoäng.
Har du betyg i en kurs som ligger en nivå över behörighetskravet får du 0,5 meritpoäng. Skiljer det två eller fler nivåer mellan behörighetskravet och det betyg du har får du 1,0 meritpoäng.
Exempel: Till en utbildning krävs Matematik C. Du har läst och fått betyg i Matematik E (=två nivåer över C) och får då 1,0 meritpoäng, vilket är maxpoäng för matematik.
En områdeskurs som omfattar minst 100 poäng ger 0,5 meritpoäng. En områdeskurs på 50 poäng ger 0,25 poäng. För att få 1,0 meritpoäng krävs antingen två kurser om 100 gymnasiepoäng eller en kurs om 100 gymnasiepoäng + två kurser om 50 gymnasiepoäng. (Svenska C är områdeskurs till samtliga utbildningar.)
Förutom att meritpoäng infördes 2010 ändrades också reglerna så att det ska vara mindre fördelaktigt att komplettera med kurser på komvux efter gymnasiet. Om du läser en kurs som krävs för behörighet eller läser upp tidigare betyg, hamnar du i en urvalsgrupp med färre platser till högskolan än om du söker på ditt slutbetyg från gymnasiet.
På www.lerum.se/gymnasium under ”studievägledning” hittar du faktabladet ”För dig som går ut gymnasiet 2010-2013”. Information om antagningsreglerna till högskolan hittar du även på www.studera.nu eller www.antagning.se
Har du frågor om detta eller vill ha ett vägledningssamtal, kontakta respektive studie- och yrkesvägledare, se kontaktlistan till höger eller klicka här
Om du vill läsa vidare på universitet och högskola efter gymnasiet krävs vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav och de är indelade i grundläggande och särskild behörighet.
Vilka behörigheter du får med dig beror dels på vilket program du går samt vilka val du gör inom programmet. I den nya gymnasieskolan (GY2011) har skillnaderna blivit större mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Det krävs därför fler aktiva val från din sida om du går ett yrkesprogram och vill uppnå grundläggande behörighet.
Det finns två examina i gymnasieskolan: en för yrkesprogram och en för högskoleförberedande program.
- läst 2 500 gymnasiepoäng- 2 250 gymnasiepoäng godkända (betyg A-E är godkända)- godkänt betyg på gymnasiearbetet
- godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1- godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med minst 400 gymnasiepoäng
- godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 3, engelska 6, matematik 1
Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är desamma för alla utbildningar.
Examen från ett högskoleförberedande program ger dig grundläggande behörighet.
Med examen från ett yrkesprogram behöver du lägga till svenska/svenska som andraspråk kurs 2 och 3 och engelska kurs 6 för att få grundläggande behörighet.
Du har rätt att läsa kurserna som individuellt val eller som utökad kurs medan du går i gymnasieskolan eller efteråt på vuxenutbildningen.
Till de flesta utbildningar krävs dessutom särskild behörighet. Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till. Högskoleverket har beslutat vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken som ska gälla för respektive program som leder till en yrkesexamen.
För kurser och program som inte leder till en yrkesexamen väljer universiteten och högskolorna vilka områdesbehörigheter de vill använda. Högskolor med enskild huvudman behöver inte använda sig av områdesbehörigheter (ex Handelshögskolan i Stockholm avstår från dessa). Lärosätena kan dessutom själva besluta om lägre krav än de som finns och de kan få tillstånd att höja kraven för en utbildning eller att ställa andra krav än de som finns i områdesbehörigheterna. Det är därför viktigt att du alltid kontrollerar vad som gäller för just den kurs eller utbildning du är intresserad av.
I dagsläget finns dock ingen samlad och lättillgänglig information över vilka områdesbehörigheter de olika lärosätena valt att använda för utbildningar som inte leder till en yrkesexamen. På studera.nu, antagning.se och högskolornas egna hemsidor kan man se vilka behörighetskrav som gäller för de som söker till högskolan ht 2012. Dessa kan möjligen ge någon slags riktlinje men ger ingen garanti för att de helt överensstämmer med det nya kurssystemet i GY 2011.
När du söker vidare till högskolan konkurrerar du bland annat med dina betyg från gymnasieskolan. Till många utbildningar är det konkurrens om platserna och då kan det vara viktigt att förutom bra betyg även skaffa sig så kallade meritpoäng.
Du kan få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik om du har lägst godkänt (E). Högre betyg ger inte fler meritpoäng. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. (Obs! Konstnärliga utbildningar använder ofta inträdesprov eller arbetsprov till samtliga platser. Då gäller inte betyg och meritpoäng).
Språk 1• Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng• Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng• Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng
Du kan få maximala 1,5 meritpoäng genom godkänt betyg i Moderna språk 3 och 4 eller genom Moderna språk 4 och 5 om Moderna språk 3 krävs för särskild behörighet.
Språk 2Moderna språk 2 i ytterligare ett modernt språk ger 0,5 meritpoäng förutsatt att du redan uppnått 1,0 meritpoäng för språk 1.
• Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng
• 0,5 meritpoäng får du om du har betyg i en kurs som ligger en nivå över vad som krävs för behörighet• 1,0 meritpoäng får du om du har betyg två nivåer utöver vad som krävs för behörighet• 1,5 meritpoäng får du om du har betyg tre nivåer utöver vad som krävs för behörighet• Matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng, om du inte redan uppnått 1,5 meritpoäng
Matematik 5 kan ge maximalt 1,0 meritpoäng. Om behörighetskravet är matematik 2 ger matematik 5 dig 0,5 meritpoäng. Om det däremot krävs matematik 3 eller 4 för att bli behörig, ger matematik 5 dig 1,0 meritpoäng.
Exempel: Du kan få 1,0 meritpoäng om du har matematik 5 och söker en utbildning där matematik 4 krävs för särskild behörighet. På liknande sätt kan du få 1,5 meritpoäng om matematik 3 krävs, och du har betyg i matematik 4 och 5. Kursen matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng, om du inte redan uppnått 1,5 meritpoäng för matematik. Det innebär att om du söker en utbildning där behörighetskravet är matematik 4 så kan du ändå få 1,5 meritpoäng, förutsatt att du har betyg i kurserna matematik 5 och matematik specialisering.
Hösten 2010 infördes meritpoäng (som ser delvis annorlunda ut för elever som påbörjat gymnasiet före 2011) och samtidigt ändrades också reglerna så att det ska vara mindre fördelaktigt att komplettera med kurser på komvux efter gymnasiet. Om du läser en kurs som krävs för behörighet eller läser upp tidigare betyg, hamnar du i en urvalsgrupp med färre platser till högskolan än om du söker på dina gymnasiebetyg utan kompletteringar. Undantag gäller för elever med examen från yrkesprogram som skaffat sig grundläggande behörighet genom att komplettera inom kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Du som går ett yrkesprogram ska alltså inte missgynnas om du väljer att läsa in den grundläggande behörigheten på komvux istället för under gymnasietiden. Det krävs dock ofta även särskild behörighet och om du läser in den på komvux hamnar du i urvalsgruppen med färre platser till högskolan.
På lerum.se/gymnasium under ”Studievägledning” hittar du faktabladet ”För dig med examen från gymnasieskolan, GY2011”. Här kan du läsa mer om antagningsreglerna till högskolan, hur du räknar ut ditt jämförelsetal (betygsmedelvärde), meritpoäng och urvalsgrupper.