Några steg närmare vision 2025

Publiceringsdatum : 2017-03-07

Lerum bygger energismartast i Sverige och på det stora hela är Lerum en bra kommun att bo och leva i jämfört med andra kommuner i landet. Naturligtvis finns det områden som vi måste arbeta mer med för att Lerum ska bli en ledande kommun inom ekologisk och social hållbarhet. Läs mer om hur det går med Lerums vision att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 i kommunens senaste uppföljning, Visionsrapport 2016.

Årliga visionsrapporter

För att följa, utvärdera och planera arbetet med att nå visionen att bli Sveriges ledande miljökommun görs årliga visionsrapporter. Rapporterna redovisas till kommunstyrelsen och används som underlag för det fortsatta arbetet.

För ett så brett och mångfacetterat arbetet som Vision 2025 ger upphov till är det inte möjligt att komma fram till en enda slutsats, eller ett enda svar på frågan ”hur långt har Lerum kommit mot målet att bli Sveriges ledande miljökommun?”. Istället presenteras en samling utvalda nyckeltal som vart och ett berättar något om hur Lerum har lyckats i olika delar av visionsarbetet. Nyckeltalen analyseras i fem olika områden. Längst ner på sidan finns de fullständiga visionsrapporterna tillgängliga.

Visionsrapport 2016

Vision 2025 syftar ytterst till att skapa ett blomstrande och livskraftigt Lerum, både för oss som lever nu och för kommande generationer. För att avgöra om kommunen rör sig åt rätt håll behövs nyckeltal som berättar något om hållbarheten i kommunen. Det vill säga, i vilken mån lyckas Lerum skapa ett demokratiskt, tryggt och inspirerande samhälle där resurserna används på ett sätt som gör att de inte tar slut.

Lerums kommun är ledande i landet på att bygga energismart. På det stora hela har Lerum en god situation för att lokalt skapa social hållbarhet. Lerum har förutsättningar och kapacitet att vara ledande även i arbetet med socialt hållbar utveckling.

Energi och klimat

I Lerums kommun är en hög andel av husen som byggs lågenergihus. Under flera år har vi minskat energiförbrukningen i kommunens lokaler genom effektiviseringar och energibesparande åtgärder. Lerum kan med fog kalla sig ledande inom områdena klimatsmart byggnation och energieffektiva lokaler. Det pågår även ett aktivt arbete med att byta ut kommunens fordonsflotta för att göra den fri från fossila bränslen.

Utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar för långsamt för att det ska vara möjligt att uppnå målet i kommunens Klimatstrategi[JE1] . Det är uppenbart att våra transporter av människor och gods har en helt avgörande betydelse. En viktig förutsättning för att minska utsläppen och göra lokalsamhället mer levande är att det blir naturligt att välja andra sätt att resa än att åka i egen bil. I en framtida ledande miljökommun är kollektivtrafiken attraktiv och står för en större andel av persontransporterna än den gör idag.

Livsstil och konsumtion

Andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter har ökat till 40 procent och det innebär att Lerums kommun med god marginal placerar sig i den övre fjärdedelen av landets kommuner. Mängden grovavfall per invånare och år är förhållandevis hög i Lerums kommun. Däremot är mängden hushållsavfall glädjande nog mer blygsam. Var och en av oss kan hjälpa till med att inte utsätta naturen för mer än vad den tål. Undvik onödig konsumtion av varor och tjänster, återanvänd prylar om det är möjligt och lämna glas, papper, plast och metall till återvinning. Sorterat matavfall gör man biogas av och brännbart avfall ger el och fjärrvärme.

Vi bygger tätare och gynnar hållbarhet

Långtidstrenden från 2008 och framåt går mot en större andel byggande nära kollektivtrafik. Förtätning av befintliga tätorter sparar resurser och gynnar samhällsservice, kollektivtrafik och infrastruktur. Förtätningen underlättar för invånarna att göra hållbara val och det innebär även en effektivare markanvändning och en minskad risk att skada skyddsvärd natur.

Hälsa

Lerum har ett gott hälsoläge i befolkningen. Det är stora skillnader i ohälsotal mellan könen, där kvinnorna har ett högre ohälsotal än männen. Trots det högre ohälsotalet skattar kvinnorna sin hälsa som god i lika hög utsträckning som männen.Äldre har högre ohälsotal än yngre och det är färre äldre som skattar sitt hälsotillstånd som gott.

Inflytande

Lerumsbor går och röstar och förstagångsväljarna ökar. I Lerum har invånarna generellt ett gott inflytande men nöjdheten runt inflytande skiljer sig åt. Den mest framträdande skillnaden är att unga är mindre nöjda än äldre och att resultatet för de unga ligger på "icke godkänt". Nöjdheten är även lägre för personer som bor utanför kommunens tätorter.

Kompetens

I Lerum har en högre andel av befolkningen eftergymnasial utbildning jämfört med Sverige som helhet. Kommunen ligger i topp när det gäller förvärvsarbete. Könsskillnaderna är tydligare i Lerum än i riket och visar att kvinnor har högre utbildning än män. Det finns tydliga skillnader i utbildningsnivå mellan kommundelarna där Gråbo ligger lägst. En lägre utbildningsnivå brukar innebära att en lägre andel av befolkningen har ett förvärvsarbete, men det stämmer inte i Gråbo. I Gråbo har man arbete i lika hög utsträckning som övriga kommundelar.

Opartiskhet

I Lerums arbete med social hållbarhet betyder ordet opartiskhet att människor har samma rättigheter, lika värde, likhet inför lagen och att vi ska behandlas jämlikt oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Den senaste uppföljningen visar att det finns skillnader i inkomst mellan män och kvinnor i kommunen. I Sverige kan man se att en högre utbildningsnivå innebär en högre förvärvsinkomst. Samtidigt kan man se att män i genomsnitt har högre förvärvsinkomst än kvinnor, trots att kvinnor har både längre och högre utbildning. Könsskillnaderna kopplat till förvärvsinkomst är större i Lerum än i riket som helhet. Skillnaderna mellan kommundelarna är däremot förhållandevis små.

Den upplevda tryggheten är genomsnittlig i Lerum men kvinnor, unga och äldre upplever sig minst trygga. Dessa målgrupper är viktiga att utgå ifrån i skapandet av trygga livsmiljöer. Färre antal våldsbrott anmäls i Lerum i förhållande till övriga Sverige. Antalet våldsbrott i Lerum har sjunkit de senaste fyra åren. Den tydligaste nedgången syns i kommundel Lerum och Gråbo.

Mening

Det sammanhållande kittet i ett socialt hållbart samhälle är tillit. Både när det gäller tillit och socialt deltagande ligger Lerum på en bra nivå i förhållande till andra svenska kommuner. Det finns inga tydliga könsskillnader. Man kan ändå fråga sig om resultatet där 23 procent upplever avsaknad av tillit till andra och 17 procent uppger lågt socialt deltagande är ett bra resultat. Unga uppger minst nöjdhet med kommunen som plats att leva och bo på.