Kostnader för mottagande i Lerum 2016 och 2017

Sveriges kommuner får bidrag från staten för att ta emot ensamkommande barn och ungdomar och för vuxna och familjer som fått uppehållstillstånd. 2017 beräknas Lerums kommun få drygt 107 miljoner i statsbidrag och prognosen är att det täcker årets kostnader.

Statens ersättning till kommunen 2016 och 2017

2016 fick Sveriges kommuner ersättning av migrationsverket i form av ett schablonbelopp per person. Beloppet betalas ut under två år och är totalt (för båda åren tillsammans) 125 000 kr per person till och med 64 års ålder och 78 200 kr för personer över 65 år.

Kommunerna fick också ett engångsbelopp på 221 500 kr för 2016.

Kommunerna fick även engångsersättning för det ekonomiska bistånd (socialbidrag) som personer som fått uppehållstillstånd får de första 1-2 månaderna, till dess det är klart med personnummer: om personen ordnat eget boende får kommunen 4 000 kr för vuxna upp till 65 år och 3000 kr för barn under 20 år. Om kommunen ordnar bostad ger staten ersättning till kommunen på 7 500 kr för vuxna upp till 65 år och 3 000 kr för barn och unga under 20 år.

För ensamkommande barn och ungdomar under 18 år får kommunerna ett schablonbelopp som under 2016 var 1900 kr per dygn.

Belopp 2017

Schablonbidraget som betalas ut per person under två års tid är höjt till sammanlagt 126 400 kr till och med 64 år och 79 100 kr från 65 år.

Engångbeloppet är höjt till 224 000 kr.

Kommunens ersättning för ekonomiskt bistånd under den första tiden ligger på samma nivå som 2016.

Ersättningen för ensamkommande barn och ungdomar under 18 år är för närvarande 1900 kr per dygn. Eventuellt kan ersättningen komma att sänkas under 2017.

Läs mer om statens ersättning till kommunerna på migrationsverkets webbplats (öppnas i nytt fönster): http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning.html

Vad används statsbidraget till?

De ersättningar kommunen får från staten används dels till skola och omsorg om ensamkommande barn och ungdomar, dels till olika insatser för att stödja vuxna och familjer med uppehållstillstånd att komma in i samhället. Det rör sig om svenska för invandrare (sfi) som drivs av vuxenutbildningen, om START som är kommunens introduktion till grundskola och gymnasium för barn och ungdomar och om kommunens enhet för flyktingmottagande och integration (fyra flyktingsamordnare, en flyktingstödjare, en boendesamordnare och en enhetschef).

Ekonomiskt och socialt stöd till vuxna

När nyanlända* personer först kommer till kommunen får de ekonomiskt bistånd (socialbidrag) eftersom de inte har ett personnummer klart vid ankomsten och ett personnummer måste ordnas innan några andra insatser kan starta.

Nyanlända mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande, och deras anhöriga, omfattas av Lagen om etablering. Personer som fyllt 18 men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige har också rätt till insatser enligt lagen. Varje vuxen nyanländ har rätt till etableringsersättning under de första två åren.

Så snart en person bosätter sig i kommunen gör Arbetsförmedlingen en etableringsplan tillsammans med kommunen, andra myndigheter och den nyanlände. Etableringsplanen innehåller aktiviteter på heltid. Om personen inte kan delta på heltid på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning, kan etableringsplanen innehålla aktiviteter på 75, 50 eller 25 procent av heltid.

Under etableringsperioden har personen rätt till etableringsersättning. Den betalas ut från den dag etableringsplanen upprättats och gäller under den tid personen deltar i aktiviteterna i planen. Ersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar i veckan. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om etableringsersättning och Försäkringskassan som betalar ut den.

Utöver etableringsersättning kan personen ha rätt till bostadsbidrag**, barnbidrag samt extra ersättning per barn*** till sin etableringsersättning.

* Definitionen för nyanländ är en arbetssökande född utanför EU/EES som varit i landet högst 36 månader efter att personen fått sitt uppehållstillstånd.

** Om bostadskostnaden överstiger 5 700 kronor per månad är bostadsbidraget högst 3 900 kronor. Är bostadskostnaden lägre än 1 800 kronor per månad lämnas ingen ersättning.

*** Den som har en etableringsplan på heltid får extra ersättning på 800 kronor i månaden för barn som är under 11 år och 1 500 kronor för barn som har fyllt 11 år men inte 20 år.

Vilket stöd ger kommunen de personer som fått uppehållstillstånd?

Det görs en noggrann kartläggning av varje individs behov, erfarenheter och kunskaper för att kunna erbjuda rätt insatser. Vuxenutbildningen i Lerum anordnar kurser i grundläggande svenska. Lerum ingår också i ett samarbete inom göteborgsregionens kommunalförbund som gör att de nyanlända har tillgång till Sfi/vuxenutbildning på fler olika nivåer, bland annat yrkesutbildningar med språkstöd.

Under det första året deltar alla nyanlända i samhällsorientering, 60 timmar. Den hålls på modersmålet och ges inom göteborgsregionens kommunalförbund för att skapa effektiva studiegrupper.

Alla nyanlända får stöd från kommunens enhet för mottagande och integration under de två första åren. Flyktingsamordnaren ger individuellt stöd anpassat till individens behov. Oftast handlar det om samtal med socialt stöd, rådgivning och information. Om det finns fortsatt behov av stöd efter de första två åren kan ansvaret komma att gå över till kommunens socialtjänst, precis som för övriga kommuninvånare.

Kostnader och intäkter 2016 och 2017

Ensamkommande barn och ungdomar

I december 2016 bodde totalt 128 ensamkommande barn och ungdomar i Lerums kommun.

Staten betalar 1900 kr per barn och dygn till kommunerna. Lerums kommun har haft lägre kostnader under 2016 (i genomsnitt 1600 kr per dygn). Kommunen har fått full ersättning för det antal barn som reglerades i avtal med migrationsverket, även om färre barn och ungdomar kom till Sverige efter att gränskontrollerna infördes. Lerums kommun redovisar därför ett överskott för just ensamkommande barn och ungdomar för 2016.

Flera av de ungdomar som kom till Lerum under 2015 och 2016 fyller 18 år under 2017. Då upphör statsbidraget till kommunen och Migrationsverket tar över ansvaret för personen i väntan på beslut om uppehållstillstånd.

Regeringen har lämnat ett förslag att statens ersättning till kommunerna ska minskas under 2017 när det gäller ensamkommande barn och ungdomar. Det är ännu oklart hur ett sådant beslut kan komma att påverka kommunens ekonomi under 2017.

Kommunens totala kostnader för mottagande och integration

Totalt sett har mottagandet av flyktingar som söker uppehållstillstånd och personer som fått uppehållstillstånd och anvisats till Lerums kommun kostat 109 800 000 kr under 2016. I summan ingår omhändertagande av ensamkommande barn och ungdomar inklusive god man, där ingår också kostnader för skola, tillfälliga bostäder och för den nya enheten för mottagande och integration som ansvarar för socialt stöd, rådgivning och information till vuxna och familjer som fått uppehållstillstånd. Statsbidraget täcker hela kostnaden och lämnar ett överskott för 2016 på 34 miljoner kr (se förklaring ovan).

2017 beräknas Lerums kommun få statsbidrag på 107 500 000 kr och kostnaderna för mottagandet beräknas landa på samma nivå. Såhär tidigt på året finns dock en hel del osäkerheter som kan förändra pronosen under året, inte minst hur flyktingströmmarna till Europa och Sverige kan komma att påverkas av förändringar i omvärlden.

Framtida kostnader – en svår fråga

Att göra en ekonomisk beräkning av framtida kostnader för flyktingmottagandet i kommunen är mycket svårt. Det är ingen som vet hur länge flyktingsituationen i världen kommer att se ut som den gör idag, eller hur statens bidrag till kommunerna ser ut framöver. Ingen vet heller hur arbetsmarknaden och bostadsmarknaden (tillgång och hyreskostnad) i Göteborgsregionen kommer att utvecklas över tid.

För att lyckas med etablering (egen försörjning och egen bostad) inom de två år som staten betalar ut ersättning, krävs en mycket god samerkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Det krävs hög kvalitet på svenskaundervisningen, god tillgång till praktikplatser tidigt under etableringsperioden, tillgång till yrkesutbildningar i kombination med svenskaundervisning, ett bra och nära samarbete med det lokala näringslivet, ett bra och nära samarbete med lokalsamhället och naturliga mötesplatser i alla kommundelar.