Den som är missnöjd med ett kommunalt beslut kan överklaga det. Det finns två olika sorters överklaganden - laglighetsprövning och förvaltningsbesvär. Beslut som rör bland annat detaljplaner och bygglov kan överklagas enligt reglerna i plan- och bygglagen, se längre ner på sidan.

 

Laglighetsprövning kallas det när vem som helst som bor i kommunen vill överklaga ett kommunalt beslut.

 

Förvaltningsbesvär innebär att du som privatperson överklagar ett beslut som gäller dig personligen.

 

Här finns en kort översikt över de viktigaste skillnaderna mellan laglighetsprövning och förvaltningsbesvär. Mer information finns längre ner på sidan.

	Laglighetsprövning	Förvaltningsbesvär
Hur	Skriftligt	Skriftligt
Vem får överklaga	Kommunmedlem, invånare	Den som berörs av beslutet, om beslutet gått personen emot
Skickas till	Förvaltningsrätten	Kommunen, men adresseras till överprövande instans
Skickas när	Inom tre veckor från att det justerade protokollet anslagits	Inom tre veckor från att den berörde fått del av beslutet
Prövningen gäller	Om beslutet är lagligt	Om beslutet är lagligt och lämpligt
Resultat av prövningen	Beslutet kan kvarstå eller upphävas	Beslutet kan kvarstå, ändras eller upphävas

 

Reglerna för laglighetsprövning finns i kommunallagen, 10 kapitlet. Prövningen innebär att man undersöker om beslutet är lagligt, inte om det är lämpligt.

 

Kommunen är inte skyldig att skicka med några anvisningar om hur beslutet kan överklagas, när beslutet överlämnas till någon som är direkt berörd av beslutet.

 

Överklagandet ska vara skriftligt och skickas till förvaltningsrätten i Göteborg. Dit måste det ha kommit inom tre veckor från det att protokollet med det aktuella beslutet är anslaget på kommunens officiella anslagstavla.

 

I Lerum görs det på en anslagstavla på medborgarkontoret KomIn, i entrén till kommunhuset på Bagges torg. Uppgifterna om när anslaget sätts upp och när det tas ner finns i respektive protokoll.

Förvaltningsrätten kan upphäva kommunens beslut om den kommer fram till att:

Förvaltningsrätten kan inte ändra beslutet, utan bara upphäva det.

 

Om det händer, finns det inte längre något beslut i ärendet. Om kommunen redan verkställt (genomfört) beslutet som upphävs måste kommunen så långt det är möjligt återställa det som gjorts.

 

Reglerna om förvaltningsbesvär finns i förvaltningslagen. Det är bara den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot, som kan överklaga ett beslut genom förvaltningsbesvär.

 

Den överprövande instansen, vanligtvis länsstyrelsen eller förvaltningsrätten, prövar både om beslutet är lagligt och om det är lämpligt.

 

Den överprövande instansen kan både upphäva beslutet och ta ett annat beslut.

 

Överklagandet måste vara skriftligt. Det adresseras till den överprövande instansen, men lämnas in till den myndighet inom kommunen som har fattat beslutet (till exempel kommunstyrelsen, individnämnden, överförmyndarnämnden eller miljö- och byggnadsnämnden).

 

Överklagandet ska ha kommit in till kommunen senast tre veckor från att den som vill klaga fick del av beslutet.

Om överklagandet har kommit in i rätt tid skickar kommunen det till den myndighet som ska pröva beslutet. Om kommunen bedömer att överklagandet har kommit in för sent fattar man ett beslut att avvisa överklagandet. Detta beslut kan också överklagas.

 

Kommunen måste skicka med information om hur det går till att överklaga ett beslut när det gäller ärenden som rör någon personligen.

 

 

Kommunens beslut enligt plan- och bygglagen (PBL) kan överklagas av den som beslutet angår. Det kan handla om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, marklov eller kommunens beslut att anta, upphäva eller ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Överklagande av kommunens beslut enligt plan- och bygglagen prövas normalt av Länsstyrelsen.

 

Överklagandet ska skickas till kommunen, som först kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid och som också själv kan rätta till vissa beslut. Om kommunen inte ser några skäl att ändra beslutet skickar kommunen det vidare till Länsstyrelsen för prövning och beslut.

 

Överklagande av planer 

Ett villkor för att få överklaga i ett planärende är att man är berörd och senast under planens utställningstid har framfört synpunkter skriftligen, som inte blivit tillgodosedda. Dessa villkor utgör dock inte hinder för att överklaga en plan eller områdesbestämmelser på formella grunder.

Länsstyrelsen bedömer om planärendet handlagts på ett formellt riktigt sätt och om kommunen gjort en rimlig avvägning mellan de allmänna och enskilda intressen som kan stå emot varandra i planärendet. Länsstyrelsen ska därefter, som huvudregel, antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet i dess helhet.

 

Kommunens beslut att anta översiktsplan kan endast överklagas som en del i laglighetsprövningen enligt kommunallagens regler. Sådan prövning sker hos förvaltningsrätten. Förutom beslut att anta översiktsplan gäller detta även vissa andra beslut enligt plan- och bygglagen, till exempel beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan och beslut om kommunala taxor.

 

Överklagande av förelägganden

Förelägganden att vidta åtgärder på den egna fastigheten, byggnaden eller någon annan anläggning kan överklagas till Länsstyrelsen. Det kan handla om att vidta åtgärder så att en förfallen byggnad försätts i ett vårdat skick eller att riva en förfallen byggnad eller en byggnad som uppförts utan bygglov, att klippa ned siktskymmande häckar eller att i övrigt hålla tomten i sådant skick att betydande olägenheter inte uppstår för omgivningen

 

Överklagande av avgifter

Byggnadsnämnders beslut om avgift för handläggning i ärenden om bygglov, förhandsbesked för bygglov samt avgift för svartbyggen kan överklagas till Länsstyrelsen.