Ordlista

Vad betyder alla krångliga ord? Här finns förklaringar till många av våra kluriga ord i bokstavsordning.

Anmälan

De flesta åtgärder som kräver bygglov kräver också en anmälan. Men även åtgärder som inte kräver lov kan kräva anmälan och då får åtgärden inte påbörjas förrän anmälan är gjord och startbesked har lämnats. Åtgärder som kräver anmälan men inte bygglov är:

Riva en byggnad eller en del av en bygglovspliktig byggnad. Ändra den bärande konstruktionen i en byggnad. Ändra planlösningen avsevärt. Installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler, hiss, ventilation eller vatten- och avloppsinstallation. Ändra brandskyddet väsentligt i en byggnad. Underhålla ett byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser. Bygga nytt eller väsentligt ändra ett vindkraftverk

Anmälan ska göras på kommunens blankett för anmälan.

Ansökan om lov

Om du vill bygga ett hus eller göra vissa andra åtgärder måste du ansöka om lov. Detta krävs oavsett om det finns en detaljplan eller inte för området. Från det att vi har fått in en komplett ansökan har vi tio veckor på oss för att handlägga ditt ärende. Tiden börjar alltså inte räknas förrän vi fått in de eventuella kompletteringar vi begärt.

Med nya plan- och bygglagen ska byggnaden och tomtens tillgänglighet prövas redan i bygglovet. Det innebär att du redan från början får ett beslut om att din byggnad följer de tillgänglighetskrav som finns för olika funktionshinder.

För att få börja bygga krävs oftast också att du lämnar in en anmälan. Då kan du få ett startbesked som ger dig rätt att börja bygga.

Arbetsplatsbesök

Under byggtiden ska vi göra ett besök på byggarbetsplatsen. Detta ska göras minst en gång under byggtiden. Hur många besök och när dessa besök ska ske bestäms på det tekniska samrådet och finns även med i startbeskedet. Vid besöket tittar vi bland annat på att kontrollplanen följs. Vid enklare åtgärder behövs inget arbetsplatsbesök.

Avgifter

Kommunen tar ut avgifter för bygglov enligt en fastställd taxa.

Blanketter

Blanketter finns på hemsidan under rubriken blanketter. De kan även hämtas hos KomIn.

Bruttoarea (BTA)

Summan av arean i samtliga våningar, mätt vid omslutande ytterväggars utsidor. (Definition enligt Svensk standard: Area av mätbara delar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdighet angiven begränsning.)

Byggherre

Byggherren är du som ska bygga nytt, bygga till eller förändra något i din bostad. Byggherren har det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller samhällets krav på byggnader.

Bygglov

Ett bygglov är kort och gott ett tillstånd som krävs för att bygga nytt, bygga till eller att göra större ändringar.

Byggnadsarea (BYA)

Area som en byggnad upptar på marken. Balkong/altan lägre än tre meter över marknivån räknas in.
(Definition enligt Svensk standard: Area som en byggnad upptar på marken, inklusive utkragar, byggnadsdelar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark (taksprång, balkong, burspråk, skärmtak etc.))

Byggsanktionsavgifter

Om man efter 2 maj 2011 utan lov har utfört en åtgärd som fordrar bygglov, marklov eller rivningslov tas en byggsanktionsavgift ut. Det tas även ut en avgift om man påbörjar ett bygge innan startbesked har lämnats eller om man tar byggnaden i anspråk innan slutbesked finns.
Läs mera här

CAD-ritning

Det betyder i korthet att bygglovsritningar skapas i datorn istället för att ritas för hand. Ordet CAD står för Computer Aided Design, det vill säga datorstödd konstruktion.

Detaljplan

En detaljplan bestämmer vad som får byggas inom ett område. Utifrån översiktsplanen tar vi fram juridiskt bindande detaljplaner för områden i kommunen. Om du själv ska bygga eller om du är intresserad av ett område som det ska byggas i, är det viktigt att du tar reda på om det finns en detaljplan för området eller inte.

Om det inte finns en detaljplan är det vi på kommunen som avgör om det behövs tas fram en sådan för området innan du kan börja bygga. Det finns flera olika faktorer som avgör om en detaljplan behövs. Det beror till exempel på om det ska bli en sammanhållen bebyggelse där du tänkt bygga eller om ditt bygge medför en betydande miljöpåverkan.

Fasadritning

En fasadritning visar hur utsidan på huset kommer att se ut när du byggt färdigt.

Fastighet, fastighetsbeteckning

All mark i Sverige är indelad i fastigheter. Varje fastighet har ett eget namn, en fastighetsbeteckning. Gränserna för en fastighet kan bara ändras genom beslut av Lantmäterimyndigheten (fastighetsbildning).

Friggebod

En friggebod får uppföras utan bygglov. Friggeboden får inte byggas ihop med en annan byggnad, men ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. En eller flera friggebodar får byggas utan bygglov om den sammanlagda byggnadsarean inte är större än 15 kvadratmeter. Höjden från omgivande mark till taknock får vara högst 3,0 meter och att den ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. Med grannens medgivande får muren placeras närmare än 4,5 meter från tomtgräns. Om komplementbyggnad placeras närmare allmän väg än huvudbyggnaden kan Vägverkets tillstånd behövas. Detta gäller även vid byggande av utfart till allmän väg. Om komplementbyggnad placeras närmare strand än huvudbyggnaden kan strandskyddsdispens krävas.

Ordet friggebod kommer från den bostadsministern Birgit Friggebo, som på tidigt 1980-tal lät införa denna bygglovsbefrielse i lagstiftningen.

Färdigställandeskydd

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden.
Ett färdigställandeskydd ska finnas när en näringsidkare för en konsuments räkning utför vissa arbeten som avser ett småhus. Det behövs alltså inte för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus.

Förhandsbesked

Förhandsbesked används uteslutande, när det är fråga om ny bebyggelse utanför detaljplan. Prövningen gäller då endast möjligheten att lokalisera en byggnad på platsen. I ärendet ingår prövning av byggnadens användningssätt, huvudsakliga utformning (kan beskrivas med ord), tillfart, lösning av VA och liknande. Om prövningen resulterar i ett positivt förhandsbesked, ska sedan ansökan om bygglov inlämnas inom 2 år. I ansökan om bygglovet redovisas mer detaljerade handlingar. Det är du som söker, som avgör om du skall ansöka om förhandsbesked först eller om du skall ansöka om bygglov direkt. Med det kan vara bekvämt att få lokaliseringen prövad utan att behöva ta fram detaljerade husritningar. Förhandsbesked prövas med utgångspunkt från lagstiftningen och gällande översiktsplan. Förhandsbesked medför inte rätt att påbörja den sökta åtgärden.

Höjdredovisning (plushöjd, +höjd)

Punkter på en tomtkarta eller situationsplan som visar höjden över medelvattenståndet.

K-märkt

K-märkt är ett begrepp som användes i stadsplaneringen under mitten av 1900-talet. Syftet med det hela var att peka ut bebyggelse som var särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt.
Begreppet används inte längre i byggande och planering men hörs ofta i folkmun. Dagens motsvarighet inom planering är beteckningen Q eller q i detaljplaner. Detta talar om att enskild byggnad eller ett område har kulturhistoriskt värde som ska skyddas. Det kulturhistoriska värdet kan finnas även om det inte är fastlagt i en plan.

Kontrollplan

Vid byggande krävs en kontrollplan. Den beskriver vilka kontroller som ska göras under byggtiden, vilka handlingar som ska lämnas in och vilka anmälningar som ska göras. Kontrollplan krävs i alla ärenden, men ska anpassas till åtgärden. Till en enklare åtgärd räcker det därför med en enkel kontrollplan. För vissa enklare åtgärder finns en färdig kontrollplan på anmälningsblanketten.

Kontrollansvarig

En kontrollansvarig ska finnas vid de flesta åtgärder som kräver bygg- rivnings- marklov eller en anmälan. Han eller hon ska se till så att gällande bestämmelser följs, att en nödvändig kontroll utförs på så sätt att de tekniska egenskapskrav som samhället ställer på ett bygge eller rivning uppfylls.

Vid en ansökan om lov är det du som byggherre som anger förslag till kontrollansvarig. Vid vissa åtgärder, till exempel vid små ändringar av ett en- eller tvåbostadshus och vid åtgärder som avser uthus, garage och andra små byggnader behövs dock vanligtvis inte någon kontrollansvarig.

Det är lämpligt att anlita den kontrollansvarige så tidigt som möjligt i projektet. Om byggherren utser flera kontrollansvariga för olika delar av projektet måste en av dem ha samordningsansvar.

Den kontrollansvarige ska vara certifierad för uppgiften och ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Efter att arbetet är klart ska den kontrollansvarige lämna en rapport till byggherren och byggnadsnämnden som blir ett viktigt underlag för beslutet om slutbesked.

Laga kraft

När vi tagit ett beslut om lov ska du, dina närmaste grannar och de som haft invändningar mot beslutet underrättas. Beslutet kungörs också i Post- och Inrikes tidningar. Om beslutet inte överklagas vinner det laga kraft.

Lägeskontroll

Lägeskontroll innebär att man kontrollerar att byggnaden kommit i det läget på fastigheten som bygglovet anger. Lägeskontroll utförs normalt efter formsättning av grunden.

Marklov

Marklov krävs när man ska göra markåtgärder som förändrar markens höjdläge mer än 0,5 meter. Marklov kan också krävas om man vill fälla träd.

Nybyggnadskarta

Nybyggnadskarta krävs vid nybyggnad inom detaljplanerat område. Kartan redovisar bland annat fastighetsbeteckning, fastighetsgränser, marknivåer, fastighetens adress, befintliga byggnader och terrängdetaljer.

Nybyggnadskarta beställer du genom att fylla i formuläret här på lerum.se. Klicka här för att komma till formuläret.

Olovligt byggande

Svartbygge är det folkliga begreppet för olovligt byggande, det vill säga byggande utan att ha bygglov. Inom begreppet faller egentligen alla åtgärder som är bygglovspliktiga men som görs utan lov.

Områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser kan antas för begränsade områden som inte omfattas detaljplan för att säkra att markanvändningen sker i enlighet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse. Bestämmelserna kan exempelvis ange grunddragen för markanvändningen och maximal storlek för byggnader inom ett visst område.

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Från den 2 maj 2011 gäller den nya Plan- och bygglagen 2010:900. Den ersätter den gamla plan- och bygglagen från 1987 och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL), m.m. I den nya lagen moderniseras reglerna och språket samtidigt som det blir en skärpt kontroll över byggandet.

Planavgift

Planavgiften är en avgift som kommunen kan ta ut av fastighetsägarna i ett område för att täcka de kostnader man haft för detaljplaneringen. Avgiften tas ut i samband med bygglov.

Planritning

En planritning visar rumsfördelningen i huset. Byggnadens yttermått ska kunna utläsas. Om du ska bygga till ska detta redovisas tydligt med mått, både mått på det nybyggda samt mått till tomtgränser. Ritningens skala ska anges.

Primärkarta

Primärkartan innehåller fastighetsindelning, höjdkurvor, byggnader och detaljer med vägkanter, häckar, staket m.m.

Rivningslov

Rivningslov krävs när man ska riva en byggnad eller en del av byggnad om byggnaden ligger inom detaljplanerat område.

Rivningsplan

Av en rivningsplan ska framgå vilka demonterings- och rivningsmetoder som ska användas, vilka skyddsåtgärder som ska vidtas, hur rivningsmaterial återanvänds eller återvinns samt hur miljöfarligt avfall omhändertas.

Sakägare

Sakägare är en term för en person eller ett företag som är berörd av en särskild fråga som är föremål för prövning av myndighet. Begreppet används bland annat vid prövning av bygglov och vid lantmäteriförrättningar. I det senare fallet kallas vanligtvis alla fastighetsägare som berörs av en förrättning för sakägare.

Sanktionsavgift

Om man efter 2 maj 2011 utan lov har utfört en åtgärd som fordrar bygglov, marklov eller rivningslov tas en sanktionsavgift ut. Det tas även ut en avgift om man påbörjar ett bygge innan startbesked har lämnats eller om man tar byggnaden i anspråk innan slutbesked finns.
Läs mer om byggsanktionsavgifter

Samfällighet

Gemensamt ägd och förvaltad mark för till exempel en by eller för ett antal fastighetsägare, som samverkar för att tillgodose gemensamma behov. En samfällighet kan gälla vägar, vatten, avlopp, jakt- och fiskevård och liknande.

Servitut

Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja en annan fastighet på ett visst sätt. Det kan gälla rätt till utfartsväg eller rätt att dra fram ledningar på annan fastighet. Servitut kan bildas vid förrättning eller genom privata avtal. Servitut är inte tidsbegränsade.

Sektionsritning

En sektionsritning redovisar byggnaden i genomskärning. Ritningen ska visa konstruktionen och vilket material som används eller redan finns på den utsatta delen. Nyare byggnader har oftast konstruktionsritningar medan det i äldre hus (till exempel 1800-tal) är relativt ovanligt om det inte har gjorts någon om- eller tillbyggnad under senare år.

Situationsplan

Situationsplanen är en tomtkarta som redovisar fastigheten med byggnader och nivåkurvor. Byggnadens storlek och placering samt avstånd till tomtgränser ska framgå. Ritningens skala ska redovisas.

Slutbesked

När bygget är klart ska du visa att alla krav enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och eventuella kompletterande villkor är uppfyllda. Då utfärdas vi ett slutbesked. När detta är klart får du ta din byggnad i bruk och börja använda den. Du får alltså inte börja använda byggnaden innan du fått slutbeskedet, om du gör det kan vi ta ut en byggsanktionsavgift. Om vi bedömer att det finns brister som inte är försumbara och som behöver åtgärdas eller att en kontroll behöver göras senare så får ett så kallat interimistiskt slutbesked meddelas. I det beskedet beskriver vi i vilken om fattning du får använda byggnaden. När åtgärderna har genomförts kan du få ditt slutbesked.

Slutsamråd

När ditt bygge närmar sig sitt slut är det dags för slutsamråd. Det är vi på kommunen som kallar till slutsamrådet och de som kallas är du som byggherre, den som arbetat som kontrollansvarig och övriga som kommunen tycker bör vara med. Under mötet går man bland annat igenom utlåtandet som den kontrollansvarige gjort och ser efter så att kontrollplanen har följts. Detta möte ligger sedan till grund för att du ska få ditt slutbesked.

Startbesked

När bygglovet är klart hålls ett tekniskt samråd. Om vi efter detta bedömer att lagens krav kan uppfyllas får du normalt sett ett startbesked. I startbeskedet fastställs kontrollplanen för bygget och de eventuella villkor som måste uppfyllas. Startbeskedet innebär att du får påbörja ditt bygge. Tänk på att enbart beslut om bygglov inte innebär att byggnationen får påbörjas. Det är viktigt att arbetet inte påbörjas innan du fått ett startbesked. Påbörjas bygget utan startbesked kan vi ta ut en sanktionsavgift.

Strandskyddat område

Strandskydd gäller vid hav, sjöar och vattendrag och omfattar både land- och vattenområdet. Normalt gäller skyddet 100 meter från strandlinjen men vissa sjöar i Lerums kommun har ett utökat strandskydd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtliv. Inom strandskyddsområde krävs dispens för att bygga nytt eller ändra befintlig byggnad. Dispens från strandskyddet kan sökas hos kommunen.

Svartbygge

Se olovligt byggande.

Svensk måttstandard

Det finns många olika standarder. Vi använder "SS 02 10 53 Area och volym för husbyggnader - terminologi och mätregler".

Tekniskt samråd

När du fått ditt beslut om bygglov kallas du till ett tekniskt samråd. Det hette tidigare byggsamråd. På det tekniska samrådet diskuterar vi bland annat byggets planering och organisation, ditt förslag till kontrollplan och handlingar som du har lämnat in. I kontrollplanen ska bland annat framgå vilka kontroller som ska göras, vad som ska kontrolleras och vem som ska utföra kontrollen. Vid enklare åtgärder krävs inget tekniskt samråd.

Tidsbegränsat bygglov

Ibland kan man tillfälligt acceptera att ändra en byggnads användning eller sätta upp en tillfällig byggnad. Ett tidsbegränsat bygglov kan lämnas för sammanlagt högst tio år.

Tomträtt

Tomträtt innebär rätt att nyttja en fastighet utan att äga den. Ägaren upplåter fastigheten under en lång, obestämd, tid. Du som har nyttjanderätten kallas tomträttshavare.

Utsättning

Utsättning innebär att den nya byggnadens läge märks ut i terrängen, i regel med tillfälliga markeringar. Åtgärden utförs oftast utgående från ritningar och planer.

Villkorsbesked

Den som ska vidta en bygglovspliktig åtgärd kan begära besked för att få veta om åtgärden kommer att omfattas av särskilda följdvillkor för att uppfylla de så kallade utformningskraven i plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden, den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt Plan- och bygglagen. (PBL) är då skyldig att lämna ett villkorsbesked.

Läs mer om villkorsbesked

Växtlighet

Fastighetsägaren ska se till att växtlighet på den egna tomten inte skymmer sikt eller medför andra problem för trafiken. Tar växtligheten överhand kan du som fastighetsägare bli indirekt skyldig till trafikolyckor. Grenar som hänger lågt över gång- eller körbanan ska tas bort av. Växtlighet mellan grannar är civilrättsligt och regleras av Jordabalken.

Överklaga beslut

Beslut om bygglov kan överklagas till Länsstyrelsen. Efter att man har tagit del av beslutet ska överklagan inom tre veckor inlämnas till Miljö- och Byggnadsnämnden. Där prövas först om överklagan har kommit in i rätt tid. Är så fallet skickas överklagan vidare till Länsstyrelsen.

Öppenarea (OPA)

Del av byggnad som inte omsluts av väggar. (Definition enligt Svensk standard: Area av helt eller delvis öppna mätvärda utrymmen inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning).

Översiktsplan

I plan- och bygglagen står det att kommunen ska ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen anger hur vi på lång sikt tänker använda olika mark- och vattenområden, men även hur den redan byggda miljön ska användas, utvecklas eller bevaras. Översiktsplanen anger vilka områden som är tänkta för industri, bostäder, parker och friluftsområden. Översiktsplanen ses över varje mandatperiod. Översiktsplanen tas fram i dialog med länsstyrelse och andra myndigheter och organisationer som har intressen i området. Planen är inte juridiskt bindande.