Överklaga beslut

Om man vill överklaga ett beslut måste man göra det inom tre veckor från den dag då man fick del av beslutet. Överklagandet måste vara skriftligt.

Överklagandet sker till länsstyrelsen men skickas till kommunen.

Vad som ska stå i ett överklagande

Tala om vilket beslut som överklagas genom att ange:

  1. Ärendebeteckning
  2. Fastighetens beteckning och adress
  3. Datum och paragraf för beslutet
  4. Ange också varför du anser att beslutet är felaktigt och hur det bör ändras

Underteckna skrivelsen och uppge namn, postadress och telefonnummer. Överklagandet kan ske genom ombud. Sänd i så fall med en fullmakt.

Den sökande överklagar

Om man vill överklaga att ens ansökan fått avslag så måste man göra det inom tre veckor från den dag då man fick del av beslutet. Överklagandet måste vara skriftligt. Överklagandet sker till länsstyrelsen men skickas till kommunen.

Andra berörda överklagar

Grannar, berörda myndigheter m fl kan överklaga ett beviljat lov etc som gått dem emot. Den som äger mark som angränsar till den fastighet där man tänker bygga har alltid rätt att överklaga, oavsett avstånd. I övrigt måste en avvägning göras i varje enskilt fall. Överklagandet måste ske inom tre veckor från att man fått del av beslutet. Överklagandet ska vara skriftligt. Överklagandet sker till länsstyrelsen men skickas till kommunen.

Vad som inte kan överklagas

Beslut om det behövs byggsamråd kan inte överklagas. Inte heller frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestämmelser eller förhandsbesked.

För att beviljat bygglov ska vinna laga kraft

Problemet med t ex bygglov är att de inte vinner laga kraft av sig själva, utan den som fått lovet beviljat måste i de flesta fall vara aktiv: Den som vill överklaga har tre veckor på sig att göra det efter det att besvärstiden börjat löpa. Om du vill att ditt bygglov skall vinna laga kraft gäller det alltså först att se till att besvärstiden börjat löpa, och det gör den när klaganden fått del av beslutet.

Bedöm vilka som kan ha rätt att överklaga - berördkretsen:

  1. (del)ägare av berörda grannfastigheter
  2. (del)ägare av särskilda rättigheter i fastigheter (servitut mm)
  3. ägare av gemensamma anordningar (VA-föreningar mm)
  4. närboende i vissa fall (utan att vara ägare till fastighet eller rätt i fastighet)
  5. vissa myndigheter 

Att avgränsa "berörd-kretsen" beror bland annat på om det finns en detaljplan eller ett förhandsbesked, arten av projekt m m och är inte helt lätt. Avgränsningen görs av överprövande myndighet; länsstyrelsen i första instans.

Se sedan till att de berörda får del av beslutet och att detta är verifierbart. Det måste ske skriftligt och kan lämpligen göras genom att de berörda får intyga på en kopia av byggnadsnämndens beslutsformulär att han/hon känner till beslutet. Han/hon skall alltså skriva på med:

  • Datum
  • Namnteckning
  • Namnförtydligande

Du behöver inte visa ritningar eller andra handlingar - det är den klagandes sak att ta reda på vad beslutet innebär i detalj, men det är viktigt att den klagande fått reda på när beslutet fattades, diarienummer, fastighetsbeteckning, ärendets art m m - allt sådant som framgår av beslutsformuläret.

Se till att det verkligen är lagfarna ägare eller deras ombud som skriver under! Vem som är lagfaren ägare till en fastighet vet kommunens lantmäteriavdelning, statliga lantmäteriet och domstolarnas inskrivningsmyndighet.

I undantagsfall sköter byggnadsnämnden om processen med att bevisligen underrätta grannar, men det är bara då grannarna blivit hörda i förväg och beslutet gått dem emot.