Vi har placerat cookies på din dator och lagrat ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om cookies och personuppgifter

Gråbo reservvattentäkt

Lerums kommuns vattenförsörjning är idag sårbar då det saknas tillräckligt med reservvatten inom kommunen. Oavsett hur kommunen växer eller hur vattenbehovet ser ut framöver, behöver Lerum en reservvattentäkt för att göra systemet mindre sårbart och säkra dricksvattenförsörjningen. Därför: projekt Gråbo vattentäkt.

Lerums kommun antog i december 2010 vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifter för vattentäkten i Gråbo. Syftet är att skydda vattenkvalitén och därmed säkerställa tillgången på rent dricksvatten till kommunens medborgare. Nuvarande vattenskyddsområde gäller nuvarande vattentäkt och för den framtida täkten kommer det att behövas ett större vattenskyddsområde och det kan komma att innebära skyddsåtgärder, men detta är inte färdigutrett.

Sårbarheten minskar om en ny täkt är i ett annat vattensystem än nuvarande huvudtäkt och att det är en grundvattentäkt i stället för en ytvattentäkt. 

Varför i Gråbo?

Gråbodeltat är utpekat som bästa alternativ för denna reservvattentäkt, som även kan svara mot ett ökat behov av dricksvatten när kommunens befolkning och verksamheter växer. Lerums kommun, tillsammans med Göteborgsregionen (GR) och Göteborg stad, har sedan 1991 drivit frågan att Gråbodeltat ska bli en vattentäkt för regionen.

Gråbo vattentäkt behövs

  • I regionen för att säkra en reservvattentäkt ifall den primära vattentillgången från Göta älv skulle stängas av och att ha för kompletterande vattenförsörjning.
  • I Lerums kommun för att nuvarande vattenförsörjning är sårbar då det saknas tillräckligt med reservvatten inom kommunen.
  • I Gråbo för att nuvarande vattentäkt i Gråbo, närmar sig taket för hur mycket vatten som kan levereras.

Det slutliga målet är att skapa en fullskaleanläggning för regional och lokal vattenförsörjning.

Förutsättningar:

  • Ett flertal undersökningar av områdets geologi och hydrogeologi har genomförts under åren och ett stort antal rapporter har skrivits.
  • Finns förutsättningar för konstgjord infiltration av vatten från Mjörn för uttag av konstgjort grundvatten.
  • Beslut har fattats i KS om anläggande av pilotanläggning.

Finansiering Pilotprojektet

Totalkostnaden för projektet fram till utvärderingen av försöket i en pilotanläggning, uppskattas till 2,5–4,7 miljoner kronor med en bästa uppskattning av 3,6 miljoner kronor, varav själva anläggningskostnaden av en provisorisk pilotanläggning uppskattas till 1,2–2,4 miljoner kronor. I pilotprojektet delar Lerums kommun och Göteborgs stad på kostnaderna i lika delar.

Naturvärden

Sand- och grustäkter har generellt mycket höga naturvärden, eftersom de utgör viktiga livsmiljöer för många hotade arter.  Speciellt med tanke på att det sker en minskning av naturligt uppkomna sandiga eller grusiga miljöer, till exempel stränder längs sjöar och vattendrag.

  • Dessa miljöer hålls naturligt öppna från igenväxning genom störning genom varierande vattennivåer.
  • Speciellt i sydvända slänter skapas ett varmt mikroklimat som är positivt för många arter.
  • Dessa sand- och grusmiljöer har minskat i antal och utbredning, t ex genom att vattendrag och sjöar reglerats.
  • Täkterna har blivit viktiga ersättningsområden där arterna kan hitta nya livsmiljöer.

Under 1900-talet ökade samhällets behov av grus och sand, och man öppnade därför väldigt många täkter för att täcka behovet. Under senare år har antalet aktiva täkter minskat drastiskt, vilket är positivt eftersom täkterna generellt innebär stora ingrepp i landskapet. (1992-2008 minskade antalet registrerade aktiva täkter i landet med drygt 80 procent). Det innebär dock att många täkter lämnats för att växa igen eller att de efterbehandlats med utplaning av branter och övertäckning med jord och sedan trädplantering. I fallet Gråbo grustäkt har efterbehandling skett och godkänts som klar 2016. Hänsyn har tagits till naturvärden, och inte täckts med matjord som många andra avslutade täkter.

Det finns en mängd observationer av olika arter i täktområdet. En sökning i artportalen.se från de senaste 25 åren ger rapporter om bland annat skalbaggar, fjärilar, fåglar, svampar och kärlväxter. I grustäkten finns både vanliga växter och djur, samt mer ovanliga och hotade sådana. Här häckar den relativt sällsynta backsvalan i branta slänter, och i dammarna lägger den fridlysta större vattensalamandern sina ägg.

I förslaget till kommunens nya naturvårdsprogram har området preliminärt klassats som naturvärdesklass 1, det vill säga högsta naturvärde.

Som grund till detta ligger bland annat information från de artinventeringar som kommunen genomförde 2014. Naturvärdena ligger till grund för planering av skötselåtgärder. Utan någon form av skötsel eller nyttjande av området kommer det att växa igen, vilket redan skett eller håller på att ske i vissa delar. Växer området igen försvinner de livsmiljöer som har pekats ut som viktiga för många hotade arter. Här kan aktiviteter som promenader, ridning och mountainbikekörning faktiskt bidra till att hålla en avslutad täkt öppen och gynna konkurrenssvaga arter. Aktiviteter i området behöver dock riktas till specifika delar där de kan göra nytta för naturen utan att skada känsliga livsmiljöer.

Både länsstyrelsen och kommunen har vid flera tillfällen i samband med att täktverksamheten avslutades (efterbehandling klar 2016) tagit fram riktlinjer för hur området ska skötas för dess naturvärden.