Vanliga frågor om grusgropen som reservvattentäkt

Här nedan finner du de vanligaste frågorna om projektet.

  1. Hur kommer uttaget påverka vattennivån i Mjörn?

I utredningen ”Mjörn regleringsutredning – förutsättningar och resultat” konstaterar man att det
förmodligen skulle fungera men vi behöver se över regleringen av Mjörn samt andra reglerande vattendomar som har betydelse för nivåerna i Mjörn och flödena i Säveån. Ett uttag av 500 liter/s kan ha en påverkan på vattennivån i Mjörn. Detta är en fråga vi har med i projektet, vilka
naturtillstånd som berörs etcetera. Flera av de regleringar som föreslagits i
ovan nämnda utredning får som resultat att man undviker extremt låga vattennivåer om sommaren och minskar risken för översvämningar övriga året. Sedan tar vi i beaktande att det faktiskt är bra för naturvärdena att det sker en naturlig reglering också, en del arter gynnas av översvämningar till exempel.

  1. Är Lärjeån relevant i sammanhanget?

Nej. Grundvattnet grenar sig och en gren förser Lärjeån med vatten, men det är den grenen där nuvarande grundvattentäkt i Gråbo är. Det troliga är att Lärjeåns vattennivå stabiliseras av att pumpar i stället placeras i den andra förgreningen.

  1. I utredningen om hur mycket vatten vi behöver framöver, finns det med något om vilka åtgärder vi kan göra för att spara vatten?

Vi arbetar hela tiden med att minska läckage och att minska svinnet. Problemet är att oavsett hur mycket vi minskar läckage och svinn så kan vi aldrig jobba bort det faktum att vi inte har en reservvattentäkt i kommunen. Det är två olika frågor. Vi behöver en reservvattentäkt av samma storleksordning som vår huvudvattentäkt för att kunna säkerställa samhällsservicen.

  1. Har ni inventerat vad som finns under marken?

Ja, det är väl känt att det finns en gammal deponi på fastigheten Aggetorp 1:180. Avfallet som ligger där består mest av cementrester. Det tar också projektet hänsyn till. Den gamla deponin är tydligt utmärkt på kommunens intrakarta.

  1. All nederbörd under året, kan kommunen tänka smartare hur dagvattnet kan användas och sparas?

Detta är en stor fråga i kommunen, det finns bestämmelser kring vart man ska och får leda dagvatten. Inom grusgropen finns dagvatten från väg 190 som måste hanteras. När man exploaterar måste man se till att dagvattnet tas omhand.

  1. När pilotanläggningen byggs, finns risk att skog avverkas mot riksväg 190?

Bassängerna är inte mycket mer än vattenspeglar, skogen som finns är tänkt att stå kvar, pilotanläggningen ska bara använda den utgrävda delen av grusgropen. Ambitionen är att utveckla grusgropens till ett rekreationsområde för Gråboborna.

  1. Varför tar inte Lerum sitt vatten från Aspen?

Aspen är inte lämpligt att ta dricksvatten ifrån. Dels ligger det nedströms nuvarande vattentäkt, sjön är nära västra stambanan och E20 och grundförutsättningarna är inte bra.  Dessutom är Aspen ytterligare en ytvattentäkt, vilket vi försökt undvika.

Vid akuta behov bräddar Lerums kommun i Aspen – det innebär att vi släpper ut en blandning av dagvatten och orenat spillvatten för att lätta på trycket i VA-systemet. Det sker endast undantagsvis, vissa år inte alls. Det kan hända under extremt riklig nederbörd eller om det skulle ske ett haveri i pumpstationen. För att minska riskerna för bräddning pågår arbete med att kontrollera att fastigheter inte har sitt dagvatten från tak påkopplat till spillvattnet. Det är tyvärr stora mängder dagvatten som idag felaktigt hamnar i spillvattensystemet vid regn.

  1. Göteborg stad har en dricksvattentäkt i Härryda, räcker inte det för Göteborgs stad?

Göteborg behöver ha flera reservvattentäkter, det räcker inte med en. Regionen behöver fler reservvattentäkter. Dricksvattenfrågan är heller inte en fråga som varje kommun hanterar separat. Inom Göteborgsregionen samverkar alla 13 kommunerna med gemensamma resurser för att lösa det kommunala ansvarsområdet inom dricksvatten, avlopp och avfall.

  1. Hur bra är fastigheterna på att ta tillvara på regnvattnet?

Många gör det, men långt ifrån alla. Sommarens torka ökade medvetenheten om att ta hand om regnvattnet i tunnor. Ingen kommun ställer idag krav på att de som bygger hus måste ta hand om sitt regnvatten för att spola toaletter etcetera. Men vem vet i framtiden? Det är inte osannolikt att det skapas lokala pilotprojekt om detta.

  1. Har kommunen koll på enskilda brunnar i området så att de inte drabbas av uttorkning?

Innan vi börjar projektet måste detta undersökas grundligt, det är viktigt. En ny vattentäkt ska inte påverka enskilda brunnar i området negativt.

  1. Tidigare när kommunen försökte pumpa upp vatten från grusgropen drabbade det enskilda brunnar i närområdet som sinade under lång tid. Hur gör ni nu? Finns en miljökonsekvensbeskrivning?

Ja, det har varit en dialog med Länsstyrelsen kring om det behövs tillstånd eller inte. Den pilotanläggningen som var aktuell innan hade behövt tillstånd, men nu ska vi inom projektet kartlägga om vi behöver tillstånd med den nya storleken. Enskilda brunnar är med som en sak att ta med i det arbetet.

  1. Hur ser tidplanen ut?

En ny tidplan håller på att tas fram och presenteras senare under 2019.

  1. Någon säger att kommun har ett svinn i våra system på cirka 30 procent. Det innebär att med dagens system kan vi växa med 50 procent om vi tätar ledningarna. Borde vi inte göra detta istället som en klok investering av skattepengar?

Den korrekta siffran är snarare 15 procent. Differensen mellan producerat dricksvatten och debiterat är cirka 20 procent, men då ingår underhållsspolning och Räddningstjänstens konsumtion. Det finns inga helt täta system i Sverige. Va-systemet är utbyggt i etapper under hundra års tid. Lerums kommun, liksom andra kommuner, har en plan för att succesivt modernisera VA-nätet. Att modernisera hela va-nätet på kort tid är en enorm investering.

  1. En av anledningarna till att vattennivån i Mjörn var så låg i somras var att Alingsås stängde tillflödet från Lillån. Hur tänker kommunen där kring reglering?

När det handlar om Mjörn kommer vi alltid att behöva ha en dialog med Alingsås kommun. Så kommer det att fortsätta att vara, och bli ännu viktigare framöver. Vi kommer alltid att behöva ha en dialog kring stora målkonflikter. Det är en del av samhällsutvecklingen, att välja minst negativa beslut för den utveckling vi vill ha.

  1. 1972 antog kommunen en stor grustäktsplan för det här området, hur mycket är kvar av den återställningsplanen?

Tidigare var det vanligt att avslutade grustäkter efterbehandlades på så sätt att slänter planades ut och att täktområdet fylldes på med jord och sedan planterades. Numera försöker man istället värna de naturvärden som ofta finns i täkterna, och därför har kommunen gått i från inställningen att landskapet ska återställas. Numera vill vi istället hålla det så öppet som möjligt i täktformen.

  1. Hur kommer anläggningen att se ut och var?

Projektet är fortfarande i ett tidigt skede. Vi vet hur mycket vatten som behövs, utifrån det tittar vi på de geologiska förutsättningarna. Dammarnas placering ska anpassas till nuvarande omgivningars förutsättningar.

  1. Finns det några alternativ till det här projektet?

Vi saknar en reservvattenförsörjning. Utifrån dagsläget så är målet att vi ska ha reservvatten. Gråbo är huvudalternativet eftersom kommunen behöver ha en reservvattentäkt i ett annat vattensystem än det vi redan använder. Vi vill ha en reservvattentäkt som motsvarar 70 procent av normalbehovet. Det finns inget alternativ som är i samma storleksordning, men det finns ett antal andra områden som kan vara dellösningar som reservvattentäkter. Dessa alternativ är idag inte skyddade och kan vara potentiellt förorenade. Deras geografiska placeringar är inte heller optimala.

  1. Innan vi har fått reda på om vi kan använda området, varför satsar Lerums kommun så mycket pengar?

Bedömningen är att det här är det bästa alternativet och kommunen har stor kunskap om de geologiska förutsättningarna. Då är det naturligt att börja med att utreda det området. Gråbo är den plats som ser bäst ut i de utredningar som gjorts. Projektet handlar om att välja bäst lösning utifrån den insamlade kunskap som finns.

  1. Hur lång tid tar det för vattnet från att ni pumpat upp det till det att det är av användbart skick?

Beräkningar som gjorts tyder på 1-2 veckor beroende på hur stor kvantitet det rör sig om.

  1. Blir inte reningen mättad så att det inte går att rena mer, kommer bassängerna att slamma igen?

Först silas vattnet genom sand och grus. Huvuddelen av reningen sker i botten av bassängerna, där det bildas en så kallad biohud. Där bryts det organiska materialet ner som finns kvar i vattnet. Sedan fortsätter reningen i den luftade zonen ovanför grundvattenytan. Där fortsätter de kemiska processerna som gör att vattnet blir bättre. Det är riktigt att biohuden blir mättad efterhand. Därför får man köra bassängerna växelvis tills motståndet är för stort i biohuden. Då får man stänga av bassängen och skrapa av biohuden. Det här är en väletablerad teknik. Sverige är en föregångare på att konstgjort tillverka grundvatten.

  1. Kommer det byggas ett vattenverk?

Ja.

  1. Lerums kommun får 185 000 kronor per år från Göteborg stad. Är inte det för billigt för så mycket vatten?

Det är för själva markanvändningen, inte för projektet eller kostnad för vattnet.

  1. Kan man flytta arter för att skydda dem?

 Det går att flytta arter, det kan vara en möjlighet om det inte finns något sätt att bevara livsmiljön i täkten När det gäller fridlysta arter som exempelvis större vattensalamander, så är det ganska vanligt att länsstyrelsen ställer krav på att nya dammar anläggs osv.

  1. Det finns riksintresse för kulturvård. Kommer ni ta hänsyn till detta?

Ja. Det är tydligt i våra kartor och går inte att bortse ifrån.

  1. Crosskörningen – vad gör ni åt den?

I projektet ingår att utveckla grustäkten till ett rekreationsområde (vattenverket tar endast upp en del av hela grustäkten) med nya ridvägar och stigar. Crosskörning är förbjudet i Gråbo grustag. Uppmaningen är att ringa och anmäla till polisen varje gång man hör eller ser något. Fler anmälningar i samma ärende ger högre prioritet hos polisen.

  1. Varför bygger ni inte bara bort problemet genom att anlägga elljusspår, ridvägar och så vidare?

Det är så klart en prioriteringsfråga för politikerna, det krävs en investering, men absolut något som kommunen vill jobba med.