Vildsvin

Inom Västra Götaland håller vildsvinsstammen på att etablera sig och innebär ett allt större problem för alla husägare och deras trädgårdar. I sin jakt på föda gräver vildsvinen upp trädgårdarna. Här nedan finner du lite fakta om vildsvin.

Vildsvin – frågor och svar

 

  1. Hur många finns det i Lerums kommun?

Svar: Det är svårt att uppskatta då antalet ändrar sig över åren och det finns ingen metod för att säkert kunna skatta deras antal. I Västra Götalandsregionen finns cirka 15 000 vildsvin.

 

  1. Var finns de?

Svar: Dagtid finns de i otillgängliga vassområden och i täta ungskogar. Vildsvin är aktiva på natten, och det är då de söker efter föda. De rör sig flera kilometer per natt och kan därför dyka upp varsomhelst.

 

  1. Hur länge har det funnits vildsvin i Sverige och i Lerums kommun?

Svar: Sveriges nationsgränser är ett naturligt habitat för vildsvin. Här har vildsvin funnits sen urminnes tider, utom när de var utrotade under en period på 1900-talet. Enstaka vildsvin har funnits i Lerumstrakten i ett tiotal år. En påtaglig ökning har skett de sista åren, och det är en ökning som har skett över hela landet.  

 

  1. Är de farliga för människor?

Svar: Vildsvin vill gärna undvika människor. Oskadade vildsvin är inte farliga för människor men kan upplevas aggressiva på grund av sitt beteende. Detta eftersom de ofta lever i flock, de är stora och de ser dåligt. Deras luktsinne är mycket välutvecklat och styr deras flyktbeteende. Om de inte känner doften av människa kan de mycket väl springa fram mot personen för försöka förstå vad de ser men inte känner doften av. För människor upplevs det som en attack, men det är ett sätt för vildsvinen att få klarhet och vittring. Om en människa har vinden i ryggen känner vildsvinen lättare vittringen av människa och beger sig då från platsen.

 

  1. Går vildsvin till attack mot människor?

Svar: Nej, de försöker alltid komma så långt från människor, eller det som skadade dem, som möjligt. Kan de komma undan genom att gömma sig så gör de inget. Men man ska inte gå fram till vildsvin som ligger på vägar efter trafikolyckor eller som man ser i ett grönområde eller på en tomt.

 

  1. Har det hänt att människor blivit skadade av vildsvin i Sverige?

Svar: Jägare som jagat skadade vildsvin efter trafikolyckor eller vid jakt har blivit skadade.

 

  1. Vad ska man göra om man stöter på ett vildsvin?

Svar: Ropa högt och tydligt, vifta med armarna så de ser och hör att du är en människa, då kommer de att skingras och försvinna.

 

  1. Hur reagerar ett vildsvin som känner sig trängt?

Om vildsvin blir trängda exempelvis mellan vägar och bullerplank, kan de bli så stressade att de ser det som enda möjligheten att komma undan genom att springa rakt fram mot det de anser är bästa vägen till ”skogen”. Står då en människa i vägen bör den flytta på sig och lämna fri väg annars kan den bli omkullsprungen. Detta sker inte för att skada människorna utan för att vildsvinen är rädda.

 

  1. Hur är det med hundar och vildsvin?

Svar: Enligt paragraf 16 i Lagen om tillsyn av hundar och katter ska hundar under perioden 1 mars - 20 augusti hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. Hundar kan provocera vildsvinen till utfall, därför bör man ha sina hundar kopplade i områden kring vassar, täta ungskogar med mera. Börjar en lös hund skälla på ett vildsvin kan det uppstå ett farligt läge om hunden är närgången och vildsvinen försvarar sig. Håll därför din hund kopplad.

 

  1. Vad äter ett vildsvin?

Svar: I stort sett allt. Den äter huvudsakligen vegetabilisk föda men söker även efter proteinkällor. Spannmål på åkrar är mycket begärligt liksom frukt och gräsrötter – mycket av det som finns i trädgårdar.

 

  1. Varför söker de sig till bostadsområden?

I kombination med att de flesta av kultingarna föds under vårvintern, att det är mer ont om mat i skogen under den perioden i kombination med att det finns grönare och fräschare växtlighet tidigare i våra trädgårdar lockas vildsvinen till dit. Komposter i trädgården, fågelfrön eller hund- och kattmat som finns på tomter är också begärliga som föda.

 

  1. Hur kan man stoppa att vildsvinen går in på min tomt och trädgård?

En förebyggande lösning är att sätta lågt sittande elstaket kring tomten, vilket bidrar till att vildsvinen motas bort och inte beträder tomten. Här kan grannsamverkan vara lämplig för att dela på kostnaderna.

En annan förebyggande del är att minska möjligheten att få tag på föda inne på tomten. Det innebär att ordentligt täcka för komposter. En annan är att ta bort fågelfrön och ta in hund- och kattmat som står utomhus.

Skyddsjakt kan utföras av vissa jägare inom de ordinarie jaktlagen som har polisens tillstånd att lossa skott inom detaljplanelagt område. Detta sker också under beaktande av mycket hög säkerhet för allmänheten och allmän hänsyn vid verksamheten.

Vid skyddsjakt är det också viktigt att det är rätt djur, exempelvis inte en sugga, vid rätt tillfälle och rätt antal som skjuts. Detta kräver att jaktlaget har mycket god bakgrundsfakta om vilket djur det är som eventuellt ska skjutas.

 

  1. Bor vildsvin på ett och samma ställe eller vandrar de omkring?

Svar: De har ett nomadliknande levnadssätt. De kan stanna en tid på ett ganska begränsat område för att en vecka senare uppehålla sig åtskilliga kilometer bort. Sen kan de välja att flytta tillbaka igen.

 

  1. I vilken sorts terräng tycker vildsvin om att bygga bo?

Svar: I täta ungskogar, vassar och överlag ostörda områden där människor sällan vistas. Vildsvin nära tätorter vänjer sig som så många andra djur till viss del vid mänsklig närvaro. 

 

  1. Vilken tid på året föder suggorna kultingar?

Svar: Det kan finnas kultingar året runt men huvuddelen föds under senvintern/våren.

 

  1. Är suggorna väldigt lättretade när de har kultingar?

Svar: De försvarar riktigt små kultingar som inte kan springa undan, men å andra sidan föds kultingarna oftast på väldigt otillgängliga platser. Återigen är det risken med lösa hundar den man ska beakta. Se fråga 10 om hundar och vildsvin här ovan.

 

  1. Lever vildsvin alltid i flock?

Svar: Nej, galtarna (handjuren) lever ofta för sig själva men kan också då och då göra en flock sällskap om det finns brunstiga suggor där. Även suggor kan lämna sina riktigt små kultingar för att gå och leta föda några timmar. I en vildsvinsflock håller den äldsta och mest erfarna suggan ihop flocken.

 

  1. Vem eller vilka får jaga vildsvin?

Svar: Varje markägare har jakträtten på sin mark oavsett om marken är stor eller liten. Om markägaren inte själv har jaktlicens eller vill jaga kan hen helt eller delvis upplåta jakträtten på annan. I tättbebyggda områden begränsas dock möjligheten på grund av det krävs särskilt skottlossningstillstånd från Polisen.

 

  1. Vem bestämmer vem eller vilka som får jaga och inom vilket område de får jaga?

Svar: Fastighetsägaren jagar på sin mark eller upplåter den via avtal med någon annan som jagar. All jaktbar mark som ägs av Lerums kommun är upplåten till olika jaktlag genom avtal med Skogssällskapet. Skogssällskapet har också ansvar för all typ av jakt och skyddsjakt på mark som förvaltas av Lerums kommun.

Skyddsjakt innebär bland annat att avliva skadat eller sjukt vilt. Skyddsjakten utförs av vissa jägare inom de ordinarie jaktlagen som har polisens tillstånd att lossa skott inom detaljplanelagt område. Detta sker också under beaktande av mycket hög säkerhet för allmänheten och allmän hänsyn vid verksamheten.

Vid skyddsjakt är det också viktigt att det är rätt djur, exempelvis inte en sugga, vid rätt tillfälle och rätt antal som skjuts. Detta kräver att jaktlaget har mycket god bakgrundsfakta om vilket djur det är som eventuellt ska skjutas.

 

  1. Pågår det jakt på vildsvin inom Lerums kommuns gränser?

Svar: Förebyggande skyddsjakt på rådjur, grävling och inte minst vildsvin förekommer som en del i arbetet med att minska problem för allmänheten. Den sortens jakt är mycket svår och kräver stort omdöme av utförarna för att inte minska på säkerheten. Även det normala förfarandet att använda hundar för att skrämma fram vildsvinen sätts ur spel på grund av den stora risken för att hundar och vildsvin blir påkörda av bilar.

I de jaktområden som ligger längre ifrån bebyggelse uppmanas jaktlagen att skjuta av vildsvinsstammen mycket hårt för att minska risken att de vandrar in till mer tättbefolkade områden. Endast en mindre mängd lockbete får läggas ut för att kunna locka och skjuta vildsvinen.

 

  1. Räknas vildsvin som statens vilt eller ägs de av Lerums kommun?

Svar: Det är ingen som äger vildsvinen utan de är ”sina egna”. Det är först när ett vildsvin är skjutet som det anses tillhöra någon. Då tillfaller det den som äger marken som vildsvinet stupar på.

 

  1. Under vilken tid på året får man jaga vildsvin?

Svar: Jakttiden för vuxna vildsvin är 16 april till och med 15 februari. Årsungar av vildsvin får jagas hela året men suggor med kultingar är fredade. Att jaga vildsvin med hjälp av hund är tillåtet 1 augusti till och med 31 januari. Vildsvin får jagas dygnet runt men eftersom de vanligtvis är nattaktiva jagas de ofta på natten.

 

  1. Hur många vildsvin skjuts i Sverige varje år?

Svar: Förra jaktsäsongen sköts cirka 114 000 vildsvin i Sverige, fler än antalet älgar. Avskjutningen följer i stort sett populationstillväxten men den växlar mycket beroende på naturliga växlingar mellan åren. Är det ett år med mycket ekollon äter vildsvinen denna föda, och de går inte fram till platser med lockbete. Då växer stammen. År med hård vinter minskar stammen starkt eftersom vildsvinen får svårare att hitta naturlig föda. De går då oftare fram till jägarnas platser med lockbeten, och blir skjutna. Hårda vintrar fryser en del kultingar ihjäl vilket också bidrar till att minska antalet.

 

  1. Samverkar olika kommuner i jakten på vildsvin?

Svar: Ja, Sveriges kommuner arbetar med denna fråga och har haft gemensam kunskapsuppbyggnad kring detta med närliggande kommuner.