Ved och pellets

Ved och pellets räknas som förnyelsebara biobränslen till skillnad från exemperlvis olja.

Till biobränslena räknas alla typer av växtmaterial som kan brännas direkt eller som kan omvandlas till flytande eller gasformigt bränsle. Biobränslen är förnyelsebara till skillnad från de fossila (exempelvis olja) som tar slut och inte återskapas. Till biobränslena räknas trädbränsle, agrara biobränslen (till exempel energiskog), torvbränsle och biobränsle från avfall. Pellets är en form av förädlat biobränsle som tillverkas av trädrester från sågverken och den övriga skogsindustrin.

En del i kretsloppet

Både ekonomin och miljön vinner på att man använder biobränslen. Vid förbränningen släpper biobränslena ut samma mängd koldioxid i atmosfären som växtligheten själv gör när den bryts ner naturligt. Allt blir en del i kretsloppet.

Växthuseffekten

Fossila bränslen kommer däremot ur jordskorpan. När de eldas ökar halten koldioxid i atmosfären. Något som bidrar till den så kallade växthuseffekten som bland annat innebär temperatur- och klimatrubbningar. För miljövänlig vedeldning krävs dock att villaägaren eldar på rätt sätt och har rätt utrustning.

Pengar att spara

Hushållskassan sparar på att olja och el byts mot biobränsle. Har du möjlighet att köpa ved till lågt pris eller kanske till och med har skog på egen mark blir vedeldning ett mycket billigt sätt att värma upp huset.

Tala gärna med energirådgivaren i kommunen.
Klicka här för att komma till Energirådgivningssidan.

Elda med ved

Ved är visserligen ett förnyelsebart bränsle men felaktig vedeldning kan vara både miljöfarlig och hälsovådlig. Vedeldare som använder gamla och omoderna pannor släpper ut stora mängder tjära i luften. Något som bland annat kan orsaka cancer. Dessutom lider många människor med astma och luftrörsproblem av grannarnas vedeldning. Numera finns vedpannor med bra förbränning och rätt konstruerad lufttillförsel på marknaden men fortfarande har omkring tre fjärdedelar av Sveriges vedeldare gammal utrustning.

Tänk på att verkningsgraden i en gammal vedpanna är låg, högst 50 procent. Veden förbränns dåligt och tjärbildningen ökar. I nya, effektiva pannor är verkningsgraden cirka 85 procent. Något som kraftigt minskar utsläppen av tjära och andra miljöfarliga kolväten. Oavsett om pannan är gammal eller ny krävs en ackumulatortank. Med en sådan kan du elda med hög och jämn belastning. Ackumulatortanken fungerar som en effektutjämnare som lagrar värmen och sedan släpper ut den vid behov. Något som gör att vedeldningen blir effektivare, mer bränslesnål och därmed vänligare mot miljön.

I dag ska alla nya vedpannor som installeras uppfylla miljökraven och mycket tyder på att ackumulatortank blir obligatorisk inom några år. Minsta ackumulatorvolym som ska installeras är 1500 liter. Skillnaderna mellan gammal och ny teknik är enorma när det gäller tjärutsläpp. Vid småskalig vedeldning i ej miljögodkänd panna utan ackumulatortank blir det årliga utsläppet närmare 270 kilo. Samma eldning med bästa vedteknik släpper ut 0,5 kilo tjära i luften.

Att tänka på vid vedeldning

Installera en motdragslucka mellan pannan och skorstenen. Luckan stabiliserar draget och sänker rökgastemperaturen i skorstenen vilket medför bättre förbränning och minskar brandrisken.Installera en ackumulatortank på minst 1500 liter för säker och bekväm eldning. Använd alltid torr ved och elda aldrig sopor i en vedpanna! Hugg veden redan på våren så att den hinner torka. Helst bör den torka ett år. En vedklabb ger ungefär 20 procent mer energi i pannan efter en sommars torkning jämfört med om den eldas färsk. Vedeldning kräver ordentligt med luft. Veden avger brännbara gaser när den hettas upp och för att gaserna ska förbrännas krävs tillräckligt med syre. Pyrelda inte. Välj en panna som uppfyller miljökraven. Kontakta din skorstensfejarmästare. Vedeldning ökar brandrisken och det är inte säkert att en skorsten som byggts för oljeeldning fungerar för ved. Kontakta även skorstensfejarmästaren om du tänkt installera en braskamin. Ett alternativ om huset saknar vattenburet system. Dokument med mer information om vedeldning finns underst på sidan.
Läs mer om att ta grannhänsyn >>

Vad är pellets?

Pellets är hårdförpackat träspill från skogsindustrin. Spillet, som kan bestå av sågspån, kutterspån, bark och liknande, torkas och mals för att till slut komprimeras till små hårda stavar.

Pellets tillverkas helt utan tillsatser och är ett bränsle som förbränns i små mängder under hög temperatur. Något som minskar utsläppen och belastningen på miljön. Pellets är ett mycket energirikt bränsle. En dryg liter värmer vintertid upp en normalstor villa under en timme.

Vem kan elda med pellets?

Pellets är en bra lösning för villaägare med en olje- eller kombipanna i källaren, men det finns också nya pannor som är speciellt konstruerade för pelletseldning.
Väljer du att ha kvar din gamla oljepanna kan det vara tekniskt möjligt att byta ut oljebrännaren mot en pelletsbrännare. En sådan kostar 15 000-25 000 kronor och till det kommer kostnader för installationsarbeten och eventuellt pelletsförråd. Verkningsgraden blir sämre än om man satsar på en helt ny pelletspanna. Långsiktigt är det bättre att satsa på ny pelletspanna, både driftsekonomiskt och utsläppsmässigt.  

Även husägare som satsat på vedeldning med en bra panna och ackumulatortank kan lätt gå över till eldning med pellets. Det finns flera olika lösningar för hur pannan kan byggas om och kostnaden blir ofta låg. Tänk bara på att pellets har betydligt högre värmevärde än vanlig ved.

Inte ens i hus med direktverkande el är eldning med pellets en omöjlighet. Lösningen heter då pelletskamin. Med en central placering i ett hus kan kaminen i bästa fall ersätta upp till ca 90 procent av uppvärmningselen medan varmvattnet värms som tidigare. Flera kaminer har termostatdrift som gör det möjligt att ställa in önskad temperatur. Den hålls så länge det finns pellets i magasinet.

Hur går det till?

Att elda med pellets är bekvämt. När utrustning och pellets är på plats sköter sig mycket automatiskt. Brännaren skruvar in pellets från bränslelagret till ett litet mellanlager varifrån en skruv för in bränslet i brännaren. Pelletsbrännaren behöver göras ren ungefär en gång i månaden och askan måste tömmas varje vecka. Dessutom får man förstås se till att det finns pellets i lagret.

Det företag som installerar din utrustning eller pelletsleverantören kan informera om doseringen. Inköpen av pellets kan gå till på olika sätt. Det går att köpa bränslet i lös vikt hos tillverkaren men vanligt är att villaägare får pellets levererat i storsäckar eller med bulkbil. För att ersätta en kubikmeter olja krävs ungefär tre kubikmeter pellets så det är en fördel om huset har ett rejält pannrum eller något annat utrymme som passar som lager.

Att tänka på vid eldning i panna eller kamin

Ta alltid kontakt med miljöenheten på sektorn för Samhällsbyggnad och skorstensfejarmästaren innan du gör installationer för att elda med pellets. Bygglovsenheten behöver alltid en anmälan vid installation av kamin, brännare eller panna oavsett om det är en nyinstallation eller konvertering. Även installation av eller ändring i rökkanal kan kräva anmälan eller bygglov plus startbesked. 

Köp alltid P-märkta pelletsbrännare och pelletskaminer. P-märkningen görs av Sveriges Tekniska  Forskningsinstitut som ställer hårda krav både när det gäller säkerhet, verkningsgrad och miljöfarliga utsläpp. Glöm inte säkerheten. Pellets är ett extremt torrt bränsle vilket är en utmärkt förutsättning för oönskade glödbränder.

Dokument med mer information om pelletseldning finns nederst på sidan.