Planprocessen

Planprocessen regleras i plan- och bygglagen. Den används när man upprättar detaljplaner och vid upprättande av områdesbestämmelser.

Så här går planarbetet till

Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett planförslag, samrått om förslaget och låtit det granskas.

Särskilda bestämmelser finns för en detaljplan som inte stämmer överens med översiktsplanen, är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, ska kommunen först ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program.

En detaljplan görs i olika skeden:

  • Program
  • Samråd
  • Granskning
  • Antagande
  • Laga kraft
  • Genomförande

Programskedet

I programskedet lägger man fast mål och förutsättningar för planarbetet. Om betydande miljöpåverkan förutses, görs en särskild miljökonsekvensbeskrivning.

Samråd sker med berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer med flera. Under samrådstiden finns planförslaget och planeringsunderlag tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen kallar till informationsmöte/frågestund. Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Kommunen redovisar sedan inkomna synpunkter samt kommunens kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna i en samrådsredogörelse.

Samrådsskedet

I samrådsskedet görs ett första förslag till utformning av detaljplanen. Samråd sker på samma sätt som beskrivits i programskedet och de inkomna synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse. De synpunkter som inte har kunnat tillgodoses noteras särskilt.

Granskningsskedet

Efter samrådet bearbetas planförslaget och kommunen underrättar berörda om sitt planförslag och låter det granskas under en viss tid (granskningstid). Under granskningstiden håller kommunen förslaget tillgängligt för alla som vill granska det.

De synpunkter som kommer in sammanställs i ett granskningsutlåtande tillsammans med en redovisning av kommunens kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna. Kommunen skickar därefter ett meddelande om var utlåtandet finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.

Observera att endast de skriftliga synpunkter som kommer in senast under granskningstiden kan ligga till grund för ett överklagande.

Antagandeskedet

Efter granskning ska förslaget godkännas av kommunstyrelsen innan det går vidare till kommunfullmäktige som prövar om planen kan antas. Beslutet att anta planen kan ibland delegeras till kommunstyrelsen.

Meddelande om protokollet anslås på kommunens anslagstavla och beslutet skickas till dem som har rätt att överklaga.

Överklagande

Överklagande av antagandebeslutet sker hos länsstyrelsen enligt bestämda regler. Den som vill överklaga beslutet ska sända överklagandet till kommunen. Bara de som är berörda och som har lämnat in skriftliga synpunkter, som inte har tillgodosetts, senast under granskningstiden har rätt att överklaga. Berörda är fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende på fastigheter inom eller gränsande till planområdet samt hyresgästorganisationer.

Länsstyrelsens beslut i överklagandet kan överklagas hos mark- och miljödomstolen och även vidare till mark- och miljööverdomstolen enligt bestämda regler. Mark- och miljööverdomstolens dom kan inte överklagas utan vinner laga kraft omedelbart.

Lagakraftskedet

Planen vinner laga kraft när

  • länsstyrelsen beslutat att inte överpröva planen och ingen har överklagat kommunens antagandebeslut eller
  • länsstyrelsen alternativt mark- och miljödomstolen/mark- och miljööverdomstolen har avgjort frågan.

När planen har vunnit laga kraft börjar genomförandetiden att gälla.

Genomförandeskedet

I varje detaljplan som upprättas ska genomförandefrågorna belysas i en genomförandebeskrivning. Denna ingår sedan den nya plan- och bygglagen kom den 2 maj år 2011 i planbeskrivningen. Handlingen har ingen självständig rättsverkan men ska vara vägledande för genomförandet av planen. Genomförandebeskrivningen ska redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behöver vidtas för att genomföra planen.

Avtal

Innan planarbetet påbörjas tecknas planavtal med intressenter, för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt.

Under arbetet med beskrivning av genomförandet klarläggs vilka övriga avtal som behöver upprättas och vad dessa ska reglera. Det är ofta nödvändigt att upprätta flera avtal.

  • Exploateringsavtal träffas med den eller dem som ska bygga i området. Ett sådant avtal kan till exempel reglera vem som bygger ut vägar, vatten och avlopp, vilken naturhänsyn som ska visas under exploateringen och i vilken takt området får byggas ut.
  • Fastighetsregleringsavtal kan behöva träffas med befintliga fastigheters ägare inom planområdet, för att fastigheternas gränser ska överensstämma med de gränser som anges i planen.
  • Servitutsavtal kan behöva upprättas för att säkerställa rättigheter av olika slag. Det kan till exempel röra sig om rätt till tillfartsväg eller att anlägga och bibehålla ledningar. Det kan också vara aktuellt att säkerställa att allmänheten får utnyttja kvartersgator för gång- och cykeltrafik.
  • Andra avtal kan också behöva upprättas. Exempelvis kan man, då befintliga fastigheter får nytta av exploateringen genom upprustade vägar eller utbyggt vatten- och avloppssystem, avtala om att dessa fastigheter ekonomiskt ska bidra till upprustningen.

Genomförandeavtal ska godkännas av kommunfullmäktige innan en detaljplanen antas.