Vanliga frågor och svar om naturen

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om naturen.

Är mitt träd farligt?

Det är sällan som ett träd är farligt även om det ser murket, ihåligt eller visset ut. Gamla och ihåliga träd är många gånger till och med mer stabila än yngre träd eftersom rörkonstruktionen är så stark. Gamla träd har också härdats under många år och genom många stormar. Gamla träd reducerar också sin krona, och får då mindre krona i förhållande till stammen. Därmed ökar hållfastheten medan vindfånget minskar.

Åtgärder som att kapa toppen på ett träd eller stympa grenarna för att minska risker leder många gånger till rakt motsatt effekt. Trädet skjuter då vattuskott som lätt bryts av.

Om ett träd anses innebära en viss risk kan beskärning eller kronreducering oftast vara bra alternativ. Kontakta då en certifierad arborist för att få arbetet utfört på ett säkert sätt som inte skadar trädet.

Vilka bestämmelser finns för träd? Vad gäller? Vad får jag göra med mitt träd?

Vissa träd är skyddade enligt lag. Det gäller till exempel träd som står i alléer. En allé består av minst fem träd i enkel eller dubbel rad. Vanligen hittar man alléer längs vägar eller tidigare vägar men skyddet gäller även i parker, kyrkogårdar, stora trädgårdar och andra liknande miljöer. Om man vill vidta en åtgärd som berör en allé så ska man kontakta länsstyrelsen.

Även träd som står inom strandskydd är skyddade. Inom strandskydd är det förbjudet att vidta åtgärder som påverkar växt- och djurlivet väsentligt. Om en åtgärd man vill vidta berör gamla och grova träd så kan det därför kräva dispens från förbudet. Dispens söks i de flesta fall hos kommunen.

Om man vill vidta en åtgärd som kan påverka naturmiljön väsentligt, till exempel avverka gamla grova träd, så behöver man ta kontakt med länsstyrelsen för eventuellt samråd enligt 12 kap 6§ miljöbalken.

Inom en detaljplan kan det finnas träd som är skyddade med planbestämmelser. Det kan också krävas marklov för att ta ner träd inom detaljplan. Kontakta kommunen för mer information.

Hur gör jag om jag vill ta ner träd på kommunens mark?

Om du vill ta ner träd på kommunens mark behöver du göra en ansökan. Mer information finns här. Särskilt skyddsvärda träd får inte tas ner om de inte utgör en påtaglig risk för människor eller egendom. Du kan läsa mer om särskilt skyddsvärda träd här.

Varför har ni lämnat döda träd här och var? Det ser stökigt och konstigt ut.

I vissa delar av kommunens skogar, parker och andra grönområden ligger det rejäla rishögar eller högar med trädstammar. Vi kallar dem för träddepåer eller biodepåer. Död ved har stor betydelse för insekter, fåglar, svampar och många andra organismgrupper. Under lång tid har mängden död ved i skogarna minskat, och det är en av de viktigaste orsakerna till att många arter är utrotningshotade. Att skapa träddepåer är ett enkelt sätt att öka biologisk mångfald och ett led i arbetet med att uppnå de lokala miljökvalitetsmålen för miljömålen, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Varför ser trädet ut att vara insvept i spindelnät? Vad gör jag åt häggspinnmalen?

Ibland drabbas vissa trädslag av insektsangrepp eller andra angrepp. Vissa år angrips till exempel häggar av häggspinnmalen. Larverna lever på träden som äts kala och spinns in när larverna bygger sina bon. Träden överlever kalätningen även om angreppen återkommer under flera år. Oftast håller angreppen i sig under ett par år för att sedan försvinna. Det finns inget behov av att avverka träden eller behandla dem kemiskt; nästa år kan angreppen vara borta. Du kan läsa mer om häggspinnmal här.

Frågor och svar om parkslide

Vem är ansvarig för att ta bort parkslide?

Det finns i dagsläget ingenting som reglerar det juridiska ansvaret för arten. 

Finns det speciella kännetecken för parkslide?

Ja, parkslide har bambuliknande stjälkar och stora klargröna blad. När parkslide blommar får de små vita blommor som påminner om fläder.

Kan parkslide växa så djupt som 7 meter ner i marken?

Nej, i vissa fall kan däremot parkslide ha en rotutbredning 7 meter längs marken från befintliga skott. Det kan därför vara viktigt att undersöka hur spridd växten är innan eventuella åtgärder sätts in.

Är växtgift den enda metoden som fungerar för att bekämpa parkslide?

Nej, växtgifter är inte alls den enda eller den bästa metoden. Vid fel hantering av växtgifter kan plantan inta en ny form, så kallad bonsaieffekt, som är svårare att bekämpa och därmed rekommenderas ofta andra metoder.

Om jag rensat parkslide i min trädgård, var ska jag lämna avfallet?

Avfallet ska läggas i sopsäckar som återförsluts väl och sedan lämnas in till återvinningscentralen Hultet. Större jordmassor med rötter av parkslide hänvisas till avfallsanläggningar med hantering av miljöfarligt avfall. Viktigt är att inte lägga växten på någon kommunal kompost då risk för spridning finns.

Finns hjälp att få för att bli av med parkslide på sin tomt?

I dagsläget kan kommunen inte hjälpa privatpersoner med sanering eftersom det inte finns några nationella medel avsatta för detta. Det är därmed inte kommunens uppdrag.

Vilken metod är bäst för att få bort parkslide?

Tyvärr finns det inga studier gjorda i Sverige avseende vilken metod som fungerar. Möjligen kan en kombination av åtgärder vara bäst som att först ta ned bestånden och därefter täcka det med någon typ av markduk för att förhindra solinstrålning. Förmodligen kommer ändå skott att komma upp men åtgärden kan då upprepas så länge det behövs.

Är det något jag ska undvika?

Klippning har visat sig ge negativ effekt som ökad täthet och spridning. Det kan även vara riskabelt att gräva i området om inte en komplett sanering är planerad. Vid kemikalieanvändning finns det stor risk att påverka andra växter negativt samt att vi får en mer resistent form av parkslide.

Vilka arter är fridlysta, och vad innebär det?

Många arter i Sverige är fridlysta. Det innebär bland annat att det är förbjudet att döda, skada eller föra bort vissa arter som är speciellt sällsynta och/eller utsatta. Man får heller inte förstöra arternas fortplantningsplatser eller viloplatser, eller störa arterna under vissa tider på året. Bestämmelserna finns i 8 kap miljöbalken och i artskyddsförordningen. Länsstyrelsen kan i vissa fall ge dispens från bestämmelserna.  

Trots bestämmelserna får man samla in ägg och yngel av vissa grodor, paddor och mindre vattensalamander för tillfälliga studier, om de släpps tillbaka på samma plats.

Huggorm som påträffas på tomten får fångas in och flyttas.

Vissa arter har ett mycket strikt skydd till följd av EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv. Exempel på sådana arter är fladdermöss och större vattensalamander. Om du har problem med fladdermöss på vinden bör du kontakta länsstyrelsen för att diskutera vad du kan göra.

Olika arter kan vara fridlysta i olika delar av landet, medan skyddet för andra arter gäller hela landet. Läs mer om fridlysta arter här.

Får jag lägga igen en damm eller gräva en ny damm?

Det kan finnas groddjur i dammen och du behöver först ta reda på vilka arter som finns där. Du kan också behöva anmäla vattenverksamhet för åtgärden. Detta gör du hos länsstyrelsen. Dammar är oftast mycket värdefulla för biologisk mångfald, i synnerhet olika groddjur. Du bör därför undersöka alternativ till att lägga igen dammen. Undvik också att plantera in fisk i dammen, eftersom de kan påverka groddjuren negativt.

För att anlägga en ny damm kan det krävas anmälan om vattenverksamhet. Kontakta länsstyrelsens vattenvårdsenhet för mer information.

Vad är Askskottsjuka?

Askskottsjuka är en svampsjukdom som angriper askar i hela landet. Spridning sker med sporer via luften. På grund av sjukdomen minskar asken och har tagits som hotad art på den så kallade rödlistan. Askar är så kallade riksbarksträd erbjuder lämpliga miljöer för exempelvis många mossor. Olika askindivider har olika motståndskraft, och det är inte uteslutet att sjuka askar kan återhämta sig. Man bör därför undvika att ta ner askar som angripits eller att avverka i förebyggande syfte. Eftersom sjukdomen sprids via luften finns det heller ingen vinst med att avverka sjuka träd i syfte att minska spridningen.

Vad är Almsjuka? 

Almen är numera en hotad art på grund av almsjukan, och därför upptagen på rödlistan. Almsjuka, är en så kallad vissnesjukdom som orsakas av en svamp. Spridningen sker med skalbaggar av släktet almsplintborrar. I Sverige är sjukdomen så pass spridd att det bara är på Gotland som man fortfarande bekämpar den aktivt. Död ved är så värdefullt för olika organismer att man bör låta en angripen eller död alm stå kvar om det inte innebär en risk. Om man avverkar en grov alm kan man lägga stocken i något lämpligt naturområde, men då undvika att placera det i områden där det finns friska almar.

Vad gör kommunen åt invasiva arter och vad kan jag som fastighetsägare tänka på?

Invasiva arter är främmande arter som introducerats i nya miljöer och som sprider sig lätt, exempelvis i våra trädgårdar, parker och naturområden. Exempel på arter som orsakar stora problem när de breder ut sig är parkslide, jätteloka, jättebalsamin och spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel.

Under 2019 kommer kommunen fortsätta arbetet med att se vad vi kan göra för att förhindra ytterligare spridning och lokalt minska förekomsten.

Som fastighetsägare är det viktigt att agera. Plantera aldrig invasiva arter i din trädgård. Om du upptäcker en invasiv växt eller spansk skogssnigel så ta bort den direkt. Lägg inte invasiva växter i komposten, utan bränn dem eller lämna dem till förbränning på återvinningscentralen.

Här kan du läsa mer om invasiva arter.