Vanliga frågor och svar om naturen

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om naturen.

Du kanske har en fråga om naturen? Ställ den då  i vårt frågeformulär som du hittar längst ner på sidan och skicka in den till oss!

 

Är mitt träd farligt?

"Det är sällan som ett träd är farligt även om det ser murket, ihåligt eller visset ut. Gamla och ihåliga träd är många gånger till och med mer stabila än yngre träd eftersom rörkonstruktionen är så stark. Gamla träd har också härdats under många år och genom många stormar. Gamla träd reducerar också sin krona, och får då mindre krona i förhållande till stammen. Därmed ökar hållfastheten medan vindfånget minskar.

Åtgärder som att kapa toppen på ett träd eller s  tympa grenarna för att minska risker leder många gånger till rakt motsatt effekt. Trädet skjuter då vattuskott som lätt bryts av.

Om ett träd anses innebära en viss risk kan beskärning eller kronreducering oftast vara bra alternativ. Kontakta då en certifierad arborist för att få arbetet utfört på ett säkert sätt som inte skadar trädet".

Vilka bestämmelser finns för träd? Vad gäller? Vad får jag göra med mitt träd?

"Vissa träd är skyddade enligt lag. Det gäller till exempel träd som står i alléer. En allé består av minst 5 träd i enkel eller dubbel rad. Vanligen hittar man alléer längs vägar eller tidigare vägar men skyddet gäller även i parker, kyrkogårdar, stora trädgårdar och andra liknande miljöer. Om man vill vidta en åtgärd som berör en allé så ska man kontakta länsstyrelsen.

Även träd som står inom strandskydd är skyddade. Inom strandskydd är det förbjudet att vidta åtgärder som påverkar växt- och djurlivet väsentligt. Om en åtgärd man vill vidta berör gamla och grova träd så kan det därför kräva dispens från förbudet. Dispens söks i de flesta fall hos kommunen.

Om man vill vidta en åtgärd som kan påverka naturmiljön väsentligt, till exempel avverka gamla grova träd, så behöver man ta kontakt med länsstyrelsen för eventuellt samråd enligt 12 kap 6§ miljöbalken.

Inom en detaljplan kan det finnas träd som är skyddade med planbestämmelser. Det kan också krävas marklov för att ta ner träd inom detaljplan. Kontakta kommunen för mer information".

Hur gör jag om jag vill ta ner träd på kommunens mark?

"Om du vill ta ner träd på kommunens mark behöver du göra en ansökan. Mer information finns här. Särskilt skyddsvärda träd får inte tas ner om de inte utgör en påtaglig risk för människor eller egendom. Du kan läsa mer om särskilt skyddsvärda träd här".

Varför har ni lämnat döda träd här och var? Det ser stökigt och konstigt ut.

"I vissa delar av kommunens skogar, parker och andra grönområden ligger det rejäla rishögar eller högar med trädstammar. Vi kallar dem för träddepåer eller biodepåer. Död ved har stor betydelse för insekter, fåglar, svampar och många andra organismgrupper. Under lång tid har mängden död ved i skogarna minskat, och det är en av de viktigaste orsakerna till att många arter är utrotningshotade. Att skapa träddepåer är ett enkelt sätt att öka biologisk mångfald och ett led i arbetet med att uppnå de lokala miljökvalitetsmålen för miljömålen ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Varför ser trädet ut att vara insvept i spindelnät? Vad gör jag åt häggspinnmalen?

"Ibland drabbas vissa trädslag av insektsangrepp eller andra angrepp. Vissa år angrips till exempel häggar av häggspinnmalen. Larverna lever på träden som äts kala och spinns in när larverna bygger sina bon. Träden överlever kalätningen även om angreppen återkommer under flera år. Oftast håller angreppen i sig under ett par år för att sedan försvinna. Det finns inget behov av att avverka träden eller behandla dem kemiskt; nästa år kan angreppen vara borta. Du kan läsa mer om häggspinnmal här".

Vilka arter är fridlysta, och vad innebär det?

"Många arter i Sverige är fridlysta. Det innebär bland annat att det är förbjudet att döda, skada eller föra bort vissa arter som är speciellt sällsynta och/eller utsatta. Man får heller inte förstöra arternas fortplantingsplatser eller viloplatser, eller störa arterna under vissa tider på året. Bestämmelserna finns i 8 kap miljöbalken och i artskyddsförordningen. Länsstyrelsen kan i vissa fall ge dispens från bestämmelserna.  

Trots bestämmelserna får man samla in ägg och yngel av vissa grodor, paddor och mindre vattensalamander för tillfälliga studier, om de släpps tillbaka på samma plats.

Huggorm som påträffas på tomten får fångas in och flyttas.

Vissa arter har ett mycket strikt skydd till följd av EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv. Exempel på sådana arter är fladdermöss och större vattensalamander. Om du har problem med fladdermöss på vinden bör du kontakta länsstyrelsen för att diskutera vad du kan göra.

Olika arter kan vara fridlysta i olika delar av landet, medan skyddet för andra arter gäller hela landet.  Läs mer om fridlysta arter här".

Får jag lägga igen en damm eller gräva en ny damm?

"Det kan finnas groddjur i dammen och du behöver först ta reda på vilka arter som finns där. Du kan också behöva anmäla vattenverksamhet för åtgärden. Detta gör du hos länsstyrelsen. Dammar är oftast mycket värdefulla för biologisk mångfald, i synnerhet olika groddjur. Du bör därför undersöka alternativ till att lägga igen dammen. Undvik också att plantera in fisk i dammen, eftersom de kan påverka groddjuren negativt.

För att anlägga en ny damm kan det krävas anmälan om vattenverksamhet. Kontakta länsstyrelsens vattenvårdsenhet för mer information".

Vad är Askskottsjuka?

"Askskottsjuka är en svampsjukdom som angriper askar i hela landet. Spridning sker med sporer via luften. På grund av sjukdomen minskar asken och har tagits som hotad art på den så kallade rödlistan. Askar är så kallade riksbarksträd erbjuder lämpliga miljöer för exempelvis många mossor. Olika askindivider har olika motståndskraft, och det är inte uteslutet att sjuka askar kan återhämta sig. Man bör därför undvika att ta ner askar som angripits eller att avverka i förebyggande syfte. Eftersom sjukdomen sprids via luften finns det heller ingen vinst med att avverka sjuka träd i syfte att minska spridningen".

Vad är Almsjuka? 

"Almen är numera en hotad art på grund av almsjukan, och därför upptagen på rödlistan. Almsjuka, är en så kallad vissnesjukdom som orsakas av en svamp. Spridningen sker med skalbaggar av släktet almsplintborrar. I Sverige är sjukdomen så pass spridd att det bara är på Gotland som man fortfarande bekämpar den aktivt. Död ved är så värdefullt för olika organismer att man bör låta en angripen eller död alm stå kvar om det inte innebär en risk. Om man avverkar en grov alm kan man lägga stocken i något lämpligt naturområde, men då undvika att placera det i områden där det finns friska almar".

Fråga?

Har du en fråga om naturen som du går och funderar på? Ställ den då till vår naturvårdshandläggare i formuläret här nedan.

----------------