Placera din dricksvattenbrunn  så att den är skyddad från föroreningar som avlopp, gödselupplag, åkermark, vägsalt och dylikt. En tumregel är att brunnen alltid ska ligga uppströms föroreningskällorna.

Högt läge och täta väl

Eftersom grundvattenströmningen i de flesta fall följer markytans lutning innebär detta att brunnen ska vara anlagd i ett högre terrängläge än föroreningskällorna samt helst 50 meter därifrån. Det är också viktigt att brunnen tätas på ett bra sätt mellan jord och berg. Detta för att ytligt grundvatten kan vara påverkat av föroreningar som exempelvis bakterier, inte ska ta sig ner i brunnen. På Sveriges geologiska undersöknings webbplats finns tips om hur du ska gå tillväga och en beskrivning av hur det går till att anlägga en ny brunn. Se länk under rubriken "Mer information"

Vattenprov

Om du har egen brunn kan det vara lämpligt att ibland kontrollera kvaliteten på vattnet. Det kommunala vattnet kontrolleras regelbundet. Provtagningen kan du göra själv men det krävs speciella provtagningsflaskor. Vilka analyser som kan vara aktuella kan du diskutera med personalen, på det laboratorieföretag du anlitar. När du tar ett vattenprov första gången bör du testa allt.

Bakteriologisk undersökning

Bakteriologisk undersökning bör alltid göras. Problem med bakterier i vattnet beror ofta på påverkan från ytvatten, avlopp eller gödselhantering.

Fysikalisk-kemisk undersökning

Vid problem med vattnet, som dålig smak, lukt, färg eller kopparutfällning i tvättställ görs en fysikalisk kemisk undersökning. Vanliga problem är aggressivt (surt) vatten som fräter på kopparledningar, missfärgat vatten av järn, mangan eller inläckande ytvatten och förhöjda nitratvärden på grund av att brunnen ligger nära odlad mark.

Radonundersökning

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radioaktiva ämnen i marken sönderfaller. I bergborrade brunnar kan radongas från granitberggrunden lösa sig i vattnet och komma med i dricksvattnet. Mycket radon i vattnet kan leda till höga radonhalter i inomhusluften.

Metallpaket

Paketet omfattar analys av metaller som kan påverka hälsan när de finns i dricksvatten, exempelvis aluminium, arsenik, nickel med flera.