Avloppsvatten, spillvatten

Avloppsvatten ska enligt Miljöbalken ledas bort och renas så att problem för människors hälsa eller miljö inte uppkommer. Med avloppsvatten avses oftast spillvatten. Spillvatten är det vatten som kommer från disk, tvätt, dusch och toalett.

 

Vart tar spillvattnet vägen?

Spillvattnet från fastigheter som är kopplade till det kommunala avloppsnätet rinner ner i avloppsrör under marken och transporteras i ledningsnätet vidare till ett reningsverk. I Lerums kommun avleds spillvattnet via bergtunnel till Gryaabs reningsverk i Göteborg, se länk nedan. Endast spillvattnet från Sjövik renas lokalt i ett reningsverk i Sjövik.

Hur fungerar reningsverket?

På reningsverket renas spillvattnet i tre steg; mekanisk, biologisk och kemisk rening.

Mekanisk rening

Mekanisk rening är det första steget i reningen som innebär att allt spillvatten passerar genom ett rensgaller, sandfång och en försedimentering. Rensgallret tar bort grova partiklar som till exempel sand, toapapper och skräp som spolats ner. Det minskar belastningen på kommande steg i reningen. I sandfånget sjunker sand- och gruspartiklar till botten och avskiljs från vattnet.  I sandfånget hålls en kontrollerad vattenhastighet så att endast sand och grus sedimenterar, men bara mindre mängd biologiskt material. I försedimenteringen får de biologiska partiklarna sjunka till botten. Materialet på botten bildar ett slam som pumpas upp och förtjockas.

Biologisk rening

När spillvattnet är fritt från fasta föroreningar sker det andra steget i reningen, så kallad biologisk rening. Här arbetar flera miljoner mikroorganismer, främst bakterier, med att äta upp urin och avföring. För att de ska trivas tillsätts syre genom att stora mängder luft blåses in i vattnet. Mikroorganismerna äter upp de föroreningar som finns kvar, men de är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att inte spola ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor i avloppet.

Kemisk rening

I det tredje steget som är kemisk rening, avskiljs främst fosfor från spillvattnet. En kemikalie tillsätts som fäller ut den lösta fosforn. Det bildas flockar som avskiljs från vattnet genom att flockarna sjunker till botten i en sedimenteringsbassäng. Materialet på botten bildar ett slam som pumpas upp och förtjockas.

Det renade vattnet släpps sedan ut i naturen. Utsläppspunkt för Gryaabs reningsverk är Göta älvs utloppet och för Sjöviks reningsverk är det sjön Mjörn.

Slam

Restprodukten, slammet som blir kvar efter reningsprocessen, innehåller mycket växtnäring och mullbildande ämnen. Slammet används till största del som anläggningsjord efter att det har avvattnats, rötats och komposterats. En fjärdedel av slammet hygieniseras och används som gödsel på åkermark.

Tillstånd och egenkontroll

Reningsverken har tillstånd enligt Miljöbalken för att bedriva verksamhet. Dessa tillstånd anger villkor som verksamheten måste följa. Beroende på reningsverkets storlek är det Länsstyrelsen eller Miljöenheten i den berörda kommunen som ger tillstånd. Gryaabs reningsverk har sitt tillstånd från Länsstyrelsen och reningsverket i Sjövik har sitt tillstånd från Miljöenheten i Lerums kommun.

Reningen sker enligt de villkor som satts upp i tillstånden. Regelbunden provtagning och analys sker på det renade vattnet som släpps ut. Pumpstationer och reningsverk kontrolleras. Egenkontroll innebär att fastställda rutiner följs för planering, styrning, dokumentation och uppföljning av verksamheten.