Ordlista

Ordlista för vatten och avlopp

A

ABVA

Kommunens Allmänna Bestämmelser för Vatten- och avloppstjänster.

Alkalinitet

Vattnets buffertförmåga.

Anläggningsavgift

Avgift som betalas innan man ansluter sin fastighet till det kommunala ledningsnätet. Avgiften är ett engångsbelopp.

Avloppsvatten

Gemensamt ord för dag-, spill- och dräneringsvatten.

 

B

Backventil

Återströmningsskydd som förhindrar att dricksvattnet kan förorenas genom återströmning från hushållens ledningar till kommunens huvudledningar.

Bakvattenlås 

Installation som hindrar att avloppsvatten rinner tillbaka in mot huset.

Biologisk rening 

Steg två i reningen av avloppsvattnet på ett reningsverk. Organiskt material bryts ner med hjälp av mikroorganismer. För att mikroorganismerna ska trivas tillsätts syre genom att stora mängder luft blåses in i vattnet.

Brukningsavgift

Utgörs av en fast grundavgift och en rörlig avgift baserad på vattenförbrukningen. Avgiften kan man själv påverka genom att reglera sin vattenförbrukning.

 

D

Dagvatten

Ytligt avrinnande vatten som regn- och smältvatten från tak och asfaltytor.

Dagvattenservis

Den ledning som leder bort dagvatten från en fastighet till den kommunala dagvattenledningen.

Dricksvatten

Vatten för hushållsändamål. Dricksvatten klassificeras som livsmedel och lyder under Livsmedelslagen.

Dricksvattenservis

Den ledning som leder in dricksvatten till en fastighet från den kommunala dricksvattenledningen.

Drän(erings)vatten

Grundvatten och nedträngande regn- och smältvatten som avleds i dräneringsledning eller dike.

Duplikatsystem

Ledningssystem där spillvatten och dagvatten går i olika ledningar.

Dämningsnivå

Den högsta nivå avloppsvattnet kan nå i en ledning utan att orsaka översvämning. Se dämningsnivå för spillvatten respektive dagvatten på bilden

 

F

Filtrering

Ett sätt att sila bort föroreningar från vatten. Sand är det vanligaste filtermaterialet inom vattenrening.

Flockar

Partiklar som bildas vid fällning i den kemiska reningen av avloppsvattnet.

Fällning

Kemikalie som skapar flockar för sedimentering.

Förbindelsepunkt

Den speciella punkt där fastighetens ledning, servis, ansluter till den kommunala ledningen. Gräns mellan kommunens och fastighetsägarens ansvar som oftast är belägen ungefär 0,5 meter utanför fastighetsgränsen.

 

G

Grundvatten

Vatten som finns djupt ner i marken. Om det blir förorenat så tar det lång tid innan det blir rent, om någonsin.

 

H

Hårdhet

Vatten innehåller olika mineraler bland annat kalcium- och magnesiumjoner. Hårt vatten innehåller mycket kalcium och magnesiumjoner. Dessa metaller löses ut från mark och bergarter och förs ut till sjöar och vattendrag. Hårdheten delas in i fem klasser och beräknas i tyska grader (odH). Hårdhet 0-2°dH klassas som mycket mjukt, 2-5°dH som mjukt, 5-10°dH som medelhårt, 10-20°dH som hårt och över 20°dH som mycket hårt. Lerums kommun har 2-3°dH, det vill säga mjukt vatten.

Högzon

Högt beläget område inom dricksvattennätet. För att upprätthålla tillräckligt tryck på dricksvattennätet i hözonerna krävs att tryckstegringsstationer pumpar upp vattentrycket.

 

I

Infiltration

Vatten rinner sakta genom marken till exempel vid rening genom sand- eller gruslager.

 

K

Kemisk rening

Steg tre i reningen av avloppsvattnet på ett reningsverk där fosfor i avloppsvattnet får bilda kemiska föreningar med exempelvis aluminium eller järn. Flockarna som bildas kan avskiljas genom sedimentering.

Kombinerat ledningssystem

Spillvatten respektive dag- och dräneringsvatten leds bort i samma ledning.

Kväverening

I biologisk rening för avskiljning av organiskt material på reningsverket försvinner cirka 30 procent av kvävet från avloppsvattnet. I kväverening tas ytterligare kväve bort som omvandlas och går upp i luften som kvävgas.

 

L

Ledningsnät

Kallas alla vatten- och avloppsledningar som är sammankopplade med varandra.

LOD

Lokalt Omhändertagande av Dagvatten på den fastighet där dagvattnet uppkommer. LOD sker genom till exempel infiltration eller våtmarker.

Lågzon

Lågt beläget område inom dricksvattennätet. För att upprätthålla tillräckligt tryck på dricksvattennätet i lågzonerna används vattentorn (reservoar) som fyller på vattenledningarna allt eftersom våra kunder använder vatten och på så sätt hålls ett jämnt vattentryck i ledningsnätet.

Långsamfilter

Finkornigt sandfilter som används i vattenverket för att förbättra lukt och smak samt för att minska mängden organiskt material och bakterier i vattnet.

 

M

Mekanisk rening

Det är det första steget i reningen av avloppsvattnet på reningsverket och innebär en grovrensning av avloppsvattnet genom till exempel galler, sandfång och försedimentering.

Mikroorganismer

Små djur och bakterier som är livsviktiga för vår överlevnad och som bland annat används vid rening av vatten.

Mjukt vatten

Vatten med låg halt av kalcium- och magnesiumsalter, vilket gör att tvättmedel och tvål löddrar sig lätt. Låg dosering av disk- och tvättmedel räcker.

 

O

Organiskt material

Material som kommer från naturen från all växtlighet och djurliv.

 

P

pH-värde 

pH är ett mått på vattnets surhetsgrad, det vill säga dess innehåll av vätejoner (H+). Via ämnen som förs med luft och regn påverkas vattnet i sjöar, vattendrag och hav. Dessa sura eller försurande ämnen kan sänka vattnets pH. Ett lågt pH skadar djur- och växtlivet i vattnet, det löser även ut metaller till exempel aluminium, som då indirekt förorsakar förgiftning.

Pumpstation

Pumpar avloppsvatten i tryckledningar där det inte går att leda bort avloppsvattnet med självfallsledning. 

 

R

Recipient

Vattendrag som tar emot renat avloppsvatten.

Reningsprocessen

Den väg som avloppsvattnet måste ta genom reningsverket för att kunna bli rent och rinna ut i naturen igen.

Rensgaller

Används i reningsverk för att tar bort grova föroreningar som till exempel sand, toapapper och skräp som spolats ner. Rensgallret minskar belastningen på kommande steg i reningen.

Reservoar

Vattenmagasin för dricksvatten. Reservoarer ovan mark kallas högreservoar eller vattentorn. Reservoarer under mark kallas lågreservoar. Vatten lagras i reservoarer för att få ett jämnt vattentryck ledningsnätet.

Råvatten

Ytvatten eller grundvatten som används vid framställning av dricksvatten.

Rännstensbrunn

Brunn avsedd att samla upp dagvatten från gator och diken. Brunnen är ofta konstruerad av betong och försedd med ett plant alternativt kupolformat intagsgaller av järn för att hindra större föremål att följa med ned i brunnen.

 

S

Sandfång

En bassäng i ett reningsverk där sand och grus sjunker till botten innan vattnet fortsätter att renas.

Sedimentering

En bassäng i reningen av avloppsvattnet på reningsverket där flockar och andra partiklar sjunker till botten och bildar sediment som kan skrapas bort.

Separat avloppssystem

Spillvatten respektive dag- och dräneringsvatten leds i skilda ledningar (se även duplikatsystem).

Servisledning

Den ledning som går från fastigheten till den kommunala ledningen.

Slam

Restprodukt efter rening av avlopps- eller dricksvatten.

Spillvatten

Förorenat avloppsvatten från hushåll (toalett, diskho, tvättmaskin), industrier, serviceanläggningar och dylikt. Spillvatten innehåller bakterier och näringsämnen som enligt Miljöbalken ska ledas bort och renas på så sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljö inte uppkommer.

Spillvattenservis

Den ledning som leder bort spillvatten från en fastighet till den kommunala spillvattenledningen.

 

T

Tryckavlopp

Spillvatten som leds bort genom pumpning.

Tryckstegringsstation

Anläggning där vattentrycket höjs innan det leds vidare i ledningsnätet för dricksvatten.

 

V

VA

Vatten och Avlopp.

VA-anläggning

En anläggning som tillgodoser behovet av vatten och avlopp.

VA-installation

Vattenmätare som installerats i huset och ledningar samt VA-anordningar på fastighetens sida om förbindelsepunkten.

VA-kollektiv

Alla de som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp.

VA-nätet

Alla VA-ledningar som är sammankopplade med varandra.

VA-taxa

Avgift som finansierar den kommunala VA-verksamheten, det vill säga kostnaderna för att producera och distribuera dricksvatten samt transportera och rena avloppsvatten. VA-taxan beslutas av Kommunfullmäktige. VA-taxan utgörs av anläggningsavgift samt brukningsavgift.

 

Vattenmätare

En mätare som installeras för att mäta vattenförbrukningen i huset.

Vattentäkt

Ett grundvattenmagasin, en sjö eller vattendrag där vattenverket hämtar sitt råvatten, det vill säga det vatten som ska renas och bli dricksvatten.

Ventil

Används för att reglera eller stoppa vattenflöde i ledningar.

Verksamhetsområde

De fastigheter som ligger inom ett verksamhetsområde för vatten och avlopp är kommunen skyldig att förse med vatten och avlopp, som fastighetsägaren sedan är skyldig att betala för. De fastigheter som ligger utanför ett verksamhetsområde för vatten och avlopp har kommunen ingen skyldighet att förse med vatten och avlopp. Det innebär att dessa fastigheter måste inrätta egna anläggningar för vatten och avlopp.

Verksamhetsområdena delas upp i två olika typer av områden. Dels de som har vattenförsörjning och bortledning av spillvatten men där dagvatten ska tas om hand lokalt (LOD), dels de som ha vattenförsörjning och bortledning av spillvatten och dagvatten.

Våtmarker

Myr, mosse, sumpig fuktig mark.

 

Y

Ytvatten

Vatten i sjöar och vattendrag.

 

Å

Återströmningsskydd

Förhindrar att dricksvattnet strömmar tillbaka från en fastighets ledningar till kommunens ledningar.