Jämställdhet i Lerums skolvärld

En fri och varierad lek - jämställdhet i Lerums förskolor och skolor. 2012 års Livsrum har temat jämställdhet. Här nedan beskriver Sektor lärandes genussamordnare i Lerum Christina Andersson hur jämställdhetsarbetet pågår i kommunens förskolor och skolor.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder men har samtidigt en av de mest könssegregerade arbetsmarknanderna. Att kvinnor och män finns i olika yrken och sektorer, och på olika positioner leder till skillnader i löner, hälsa, inflytande och så småningom pensioner. Hur kommer det sig? Var och när börjar det?

Att vidga sina förmågor

"Redan i förskolan kan vi se att små barn beroende på om de är flickor eller pojkar väljer att leka olika typer av lekar. Genom leken tränar flickor och pojkar olika förmågor och vi kan fundera vilka konsekvenser det får i förlängningen att flickor och pojkar tränas inom vissa områden. Skulle flickor och pojkar få träna på alla sina förmågor kanske deras livsval så småningom skulle se annorlunda ut" säger Christina Andersson som är genussamordnare i Lerums kommun.

Aktivt jämställdhetsarbete

De pedagoger som varje dag har förmånen att möta kommunens barn och ungdomar har goda förutsättningar att arbeta aktivt med jämställdhet. Barn och ungdomar hör till en av de viktigaste målgrupperna för att nå hållbar jämställdhet och verklig förändring över tid. Att arbeta med jämställdhet är ett tydligt uppdrag i den nya läroplanen för både förskola och skola.

Att åstadkomma förändring på riktigt innebär att vi som arbetar inom Lerums förskolor och skolor är medvetna om könsmönster och hur vi själva som pedagoger agerar.

Anställd genuspedagog

För att hjälpa enheternas i arbetet med genus och jämställdhet har sektor lärande sedan flera år en samordnande genuspedagog anställd, vilket har visat sig vara värdefullt. "Ofta handlar enheternas behov om att bolla idéer kring hur man kan arbeta med personal och elever, få tips på material och filmer, handleda pedagoger i det konkreta arbetet med barn och ungdomar", säger Christina Andersson. Via nätverksmöten får pedagoger som driver genusarbetet ute sina respektive förskolor och skolor möjlighet att byta erfarenheter och få ny kunskap.

Sektor lärande har under de senaste 5 åren utbildat runt 70 pedagoger i genus- och jämställdhetskunskap med syfte att ge grundläggande och övergripande kunskaper om vad genus och jämställdhet innebär, samt hur man kan arbeta praktiskt tillsammans med barn och ungdomar.

Olika arbetssätt

Förskolor, skolor och kulturskolan i Lerum har arbetat på olika sätt med jämställdhet. Flera förskolor har till exempel sett över sin inne och utemiljö med syfte att lokalerna, gården och utbud av material inte ska begränsa flickor och pojkar i sin lek. En konkret åtgärd i detta arbete är att många förskolor och fritidshem inte längre har något särskilt "byggrum". Konstruktionsmaterialet finns istället utplacerat på flera ställen i för att kunna kombineras tillsammans med annat lekmaterial. Genom att placera konstruktionsmaterialet tillsammans med annat material upplevs det som mer tillgängligt för både pojkar och flickor och kan samtidigt uppmuntra till annan lek än vad man är van vid.

Lekkort

Ytterligare ett exempel på hur flera förskolor och fritidshem har arbetat jämställdhet är att man har använt "lekkort" för att få flickor och pojkar för att komma bort från alltför givna lekval. Korten hjälper barnen att våga prova nya lekar som de spontant kanske inte skulle valt, dessutom medför korten att barnen ofta leker i nya konstellationer.

Lekkorten har visat sig leda till att leken blir mer könsöverskridande.

I skolan ska jämställdhet ingå som en integrerad del i all undervisning. I svenskundervisningen kan det t ex handla om att analysera sagoböcker, litteratur, tidningar eller bilder ur genusperspektiv och i historieundervisningen om att tillsammans fundera över mäns och kvinnors villkor genom tiderna eller vems historia som berättas?

Vilken effekt?

Har då jämställdhetsarbetet någon effekt? "Det finns några episoder som kan illustrera effekten av vårt arbete" berättar Christina Andersson, "En lärare från en F-5- skola möter en lärare från mottagande 6-9-skola och frågar om de kunnat märka att eleverna arbetat med genus och jämställdhet. Läraren svarar: Ja, genom att vi ser att elever är mer tillåtande mot varandra vad gäller just könsnormen. Ett annat exempel handlar om en fritidspedagog som en dag vill tillverka hårspännen. En grupp pojkar kommer fram och vill vara med. Pedagogen hinner tänka, vad ska ni med dem till, ni är ju pojkar? Men kommer på sig själv och säger: självklart vad kul, när ska ni använda dem? Svaret blir när vi spelar hockey så att luggen slipper hänga ner i ögonen.

Att arbeta med jämställdhet handlar mycket om att bryta vanans makt. Det handlar om att varje barn och ungdom ska få möjlighet att välja utifrån sin egen förmåga och sitt intresse, oberoende av kön.