Framtidsfullmakt och anhörigbehörighet

Framtidsfullmakter och anhörigbehörighet - en ny typ av ställföreträdarskap för vuxna

Framtidsfullmakt - istället för godmanskap

En framtidsfullmakt ger dig möjlighet att utse någon som ska sköta dina angelägenheter när du inte längre kan göra det själv. Den ska alltså ses som ett alternativ till god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Framtidsfullmakten innebär att du, när du är frisk och vid dina sinnens fulla bruk, kan bestämma vem som ska ta beslut åt dig när du själv inte längre kan det.

Du ställer framtidsfullmakten till en annan fysisk person som ska ha hand om dina personliga och/eller ekonomiska angelägenheter när du själv förlorat förmågan. Fullmaktshavaren (den person du ställt ut fullmakten till) avgör i första hand när fullmakten träder i kraft. Det finns också möjlighet att få frågan prövad i domstol. Fullmaktshavaren har en plikt att vara lojal mot och samråda med dig. Du har också möjlighet att utse en särskild granskare som har rätt att begära redovisning av fullmaktshavaren.

Framtidsfullmakten är en privat angelägenhet mellan dig och den blivande fullmaktshavaren och registreras inte på något sätt. Vi på överförmyndarnämnden kan bli involverade först om någon misstänker att fullmaktshavaren missbrukar sitt förtroende. Vi kan då agera genom att begära redovisning av uppdraget. Som en sista åtgärd kan överförmyndarnämnden besluta att framtidsfullmakten helt eller delvis inte längre får brukas av fullmaktshavaren, om hen vid fullgörandet av uppdraget har gjort sig skyldig till missbruk eller allvarlig försummelse eller annars visat sig vara oförmögen att ta till vara dina intressen. Vi kan då istället ansöka om god man eller förvaltare.

Med tanke på att en framtidsfullmakt är ett alternativ till god man eller förvaltare och en rent privat angelägenhet kan vi på överförmyndarnämnden tyvärr inte svara på frågor kring innehållet eller upprättandet av en framtidsfullmakt.

Anhörigbehörighet - ytterligare ett alternativ till godmanskap

Om en anhörig till dig som är över 18 år inte längre kan företräda sig själv på grund av sjukdom, behöver du tack vare anhörigbehörigheten inte en längre ha fullmakt för att företräda personen i alla avseenden. 

Anhörigbehörigheten regleras i föräldrabalken 17 kap. Den innebär att du för din anhörigas räkning exempelvis ska kunna betala räkningar, teckna hemförsäkring, ansöka om bidrag och handla vissa saker. I lagtexten uttrycks detta som att "vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring". Du kan också med hänvisning till anhörigbehörigheten ansöka om andra stödinsatser som exempelvis hemtjänst och anmäla behov av vård- och omsorgsboende.

Saker som inte omfattas av begreppet ordinära rättshandlingar med anknytning till den dagliga livsföringen är exempelvis att sälja fastighet eller bostadsrätt, hantera värdepapper eller processa i domstol. 

Som nära anhörig räknas i tur och ordning make/maka, sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn. Om det till exempel finns två barn företräder de gemensamt personen. Det råder alltså en rangordning, så för att barnen ska kunna företräda sin förälder krävs att det inte finns någon make/maka/sambo eller att denne i så fall avstår sin rätt att företräda först och så vidare. Värt att notera är också att anhörigbehörigheten bara gäller makar/sambor och släktingar. Exempelvis bonusbarn räknas inte.  

För att du ska kunna företräda någon med hänvisning till anhörigbehörigheten ska personen du vill företräda uppenbart sakna förmåga att hantera sina ekonomiska angelägenheter. Personen måste också ha haft förmågan, men förlorat den på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande. En person som saknat sådan förmåga sen innan 18-årsdagen kan med andra ord inte företrädas via anhörigbehörigheten.