Styrning av el vid kris

Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig verksamhet om det uppstår elbrist.

Ellagen ändras – nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

 Länsstyrelsen i Västra Götalands län samordnar planeringen inom vårt län för att prioriterade elanvändare ska kunna få ström även vid elbrist.

Ändring av ellagen

Ändringarna i ellagen (1997:857) gäller från den 1 juli 2011, och innebär att från och med den 1 januari 2012 kommer Sverige att ha systemet Styrel, vilket står för "Styrning av el till prioriterade användare".

– Lagändringen är en viktig milstolpe för att kunna genomföra Styrel, säger Leif Larsson, projektledare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Länsstyrelsen, kommunerna andra myndigheter och elnätsföretag samarbetar om förberedelserna för Styrel. Energimyndigheten har huvudansvaret för planeringsprocessen.

– När Styrel är genomfört betyder det att till exempel sjukhus och räddningstjänst, kommer att få el även vid en akut elbrist, säger Leif Larsson.

Styrel är en del av krisberedskapen. Störst risk för brist på el är det under mycket kalla vinterdagar, då elförsörjningen är ansträngd. Frånkoppling av el kan då genomföras som en sista utväg.

I dagsläget kan Svenska Kraftnät beordra frånkoppling av elanvändare för att skydda själva elnätet vid akut effektbrist. Då drabbas alla elanvändare inom berörda eller utpekade geografiska områden, utan hänsyn till om det skadar samhällsviktig verksamhet eller hotar liv och hälsa. Med Styrel kommer samhällsviktiga elanvändare i större utsträckning än i dag att kunna prioriteras.

Här kan du läsa riksdagens beslut >>

Klicka här för att läsa mer om Styrel >>

Frågor och svar om Styrel

Vad är Styrel?

Styrel betyder "styrning av el till prioriterade elanvändare" och är ett sätt för kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag att planera vilka som ska få el vid en svår elbrist. Det är en del av krisberedskapen för elförsörjningen.

Vad innebär Styrel?

Att verksamheter som är viktiga för samhället ska prioriteras så att de så långt möjligt får el vid elbrist och att oprioriterade elanvändare kan kopplas bort.

Varför behövs Styrel?

Om efterfrågan på el är större än tillgången kan eldistributionen kollapsa. För att undvika det kan Affärsverket Svenska Kraftnät idag ge order om att delar av elnätet - ibland hela kommuner - kopplas bort. Ingen får då el inom detta område.

Om elbristen blir långvarig roteras bortkopplingen så att alla elanvändare drabbas någorlunda likvärdigt. Men hänsyn tas inte till vilka som är känsligast för elavbrott eller om bortkopplingen kan skada livsviktiga verksamheter. Nu utvecklas i stället ett modernt system för att i kommuner och län kunna prioritera så att de elanvändare som är samhällsviktiga får el även vid elbrist.

Regeringen har givit Energimyndigheten uppdragen att:

  • Belysa frågan tekniskt och juridiskt 2004.
  • Utreda och ge förslag till ett system för prioriteringar 2006.
  • Testa förslaget praktiskt i kommunförsök 2008 och i länsförsök 2009.
  • Genomföra utbildning av kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag - och andra åtgärder så att en första landsomfattande planeringsomgång kan genomföras 2011.

Läs mer i Energimyndighetens regleringsbrev, rapporten Prioritering av elanvändare vid elbrist (ER 2007:38) eller slutrapport från försöken 2008 - 2009 (2009-11-23, dnr 00-08-4795.

Vad betyder "elbrist"?

En situation då elanvändarnas kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses. Det kan uppstå vid begränsningar i produktion eller överföringsmöjligheter samt vid tekniska fel. Med elbrist avses inte "elenergibrist", vilket är en situation då eltillförseln inte förväntas motsvara behovet av el under en längre period om veckor eller månader.

Hur fungerar det vid elbrist idag?

Svenska Kraftnät kan beordra att delar av elnätet ska kopplas bort. Denna bortkoppling är idag förberedd på regionnätsnivå, vilket innebär att alla elanvändare inom stora områden drabbas, utan att det tas hänsyn till vilka som är samhällsviktiga eller känsligast för elavbrott. Om elbristen blir långvarig kan bortkopplingen ske roterande så att alla elanvändare drabbas någorlunda likvärdigt.

Vem beslutar om bortkoppling vid när Styrel införts?

Svenska Kraftnät kommer även fortsättningsvis att besluta om bortkoppling vid elbrist. Elnätsföretagen ska följa länsstyrelsens prioriteringsbeslut om inte någon nätteknisk aspekt, som tillfälliga fel eller skador i näten, hindrar dem från att göra detta.

Blir elnätsföretagen skyldiga att planera?

Ja. För att reglera elnätsföretagens skyldighet att delta i samverkansprocessen föreslås att en ny bestämmelse införs i 8 kap 1 § ellagen (1999:857) med innebörden att elnätsföretag ska delta i planeringen.

Vilka mekanismer finns idag för att hålla balansen i elsystemet vid störningar?

Det finns flera olika tekniska och avtalsmässiga åtgärder för att hålla balansen i elsystemet, t.ex. automatisk frånkoppling av elanvändare. Under vinterhalvåret (december – mars) finns det dessutom en av Affärsverket Svenska Kraftnät upphandlad effektreserv. Denna skapas genom avtal med elproducenter och stora elförbrukare om att ställa produktionskapacitet eller möjlighet till förbrukningsreduktion till Svenska Kraftnäts förfogande. Om dessa reserver inte räcker till kan, som en sista utväg, elanvändare kopplas bort.

Den statligt upphandlade effektreserven kommer att upphöra 2019/2020. Istället förutsätts att marknaden ska klara effektproblematiken själv. Marknadslösningarna förutsätter ökad förbrukningsflexibilitet, dvs. att elanvändarna minskar sin produktion, när priserna ökar, så att effektbrist undviks.

Är risken större för elbrist om effektreserven försvinner? Hur stor är sannolikheten i så fall?

I teorin ska risken inte öka genom att kundernas priskänslighet förväntas öka. Dvs. när priset ökar kommer förbrukningen att minska eftersom kunderna väljer att förbruka mindre. Många i elbranschen anser dock att risken kommer att öka. Men å andra sidan har de ett egenintresse i form av att de gärna vill att staten fortsatt ska vara den yttersta garanten för att det finns el, inte de själva.

Vilka aktörer kommer att involveras i arbetet med Styrel när det införs?

Kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag blir involverade i det praktiska planeringsarbetet 2011. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ge inriktning för planeringen, t.ex. vad som ska betraktas som samhällsviktig verksamhet. Vissa centrala myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen ska lämna underlag till länsstyrelserna om vilka nationellt eller internationellt viktiga elanvändare inom deras sektor som finns inom respektive län. Exempel på sådana myndigheter är Post- och telestyrelsen, Trafikverket, Socialstyrelsen och Finansinspektionen.

Hur kommer planeringen att gå till?

Styrels planering genomförs i följande åtta steg:

  1. Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna.
  2. Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet.
  3. Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera.
  4. Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter.
  5. Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen.
  6. Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen.
  7. Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar.
  8. Svenska Kraftnät beslutar om frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt.

Vilka elanvändare kommer att prioriteras när Styrel genomförs?

De elanvändare som prioriteras är de som har stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet.

Allra högst prioriteras elanvändare som behöver fungera för att säkerställa människors liv och hälsa, men också elproducenter och vissa elanvändare av stor nationell (och internationell) betydelse.

Mycket stora elanvändare som genom avtal åtagit sig att snabbt reducera effektuttaget vid elbrist prioriteras högt tills de dragit ner sin elförbrukning till ett minimum. Detta görs för att de inte ska drabbas av katastrofala konsekvenser, som skulle kunna bli följden om de kopplas bort utan förvarning. Även verksamheter som har stor betydelse för miljö och ekonomi kan i vissa fall vara samhällsviktiga.

Beslutet om vilka dessa elanvändare är fattas av länsstyrelsen baserat på underlag framtaget av kommun och elnätsföretag.

Hur stor elbrist under hur lång tid ska planeringen utgå ifrån?

Det är omöjligt att i förväg säga hur stor en eventuell elbrist blir eller hur länge den pågår. Planeringen ska därför vara oberoende av något scenario (exempelvis att det är 50 % elbrist och kallt väder under en vecka). I stället bör alla ellinjer på till exempel "fördelningsstationsnivå" i lokalnäten (100 - 500 elabonnenter) rangordnas. Det innebär att man kopplar bort det antal ellinjer som behövs för att häva effektbristen i omvänd prioriteringsordning så att de ellinjer som är lägst prioriterade kopplas bort först.

All bortkoppling och andra åtgärder måste självfallet anpassas till det aktuella läget. Till exempel kanske man, vid kallt väder och en lång tids effektbrist, behöver rotera bortkopplingen mellan de som är lägst prioriterade så att alla får ström någon gång under dygnet.

Tas det hänsyn till om det finns reservkraft hos elanvändare?

Nej, Styrel bör vara reservkraftsneutralt. Reservkraft är att betrakta som "nödkraft" och inget annat. Kommuner och länsstyrelser kan dock välja att i vissa fall använda reservkraft för någon verksamhet och då få el över till andra. Men detta bör vara undantag.

Hur ska prioriteringar över kommungränser gå till?

Om elnäten går över kommungränserna måste kommunerna samverka i sin planering. Länsstyrelsen följer upp och gör, vid behov, avvägningar mellan prioriteringar i olika kommuner. Avvägningen baseras på hur de elanvändare som prioriterats av kommunerna fördelar sig på de delar av elnätet som går över gränsen.

Varför lyser det hos grannen men inte hos mig?

För att grannens hus råkar ligga på en elnätslinje som är prioriterad. Linjen är prioriterad eftersom det finns flera elanvändare på just denna linje vars verksamhet är av stor betydelse för befolkningens liv och hälsa. Det kan exempelvis vara sjukhus eller äldreboenden.

Hur återkopplar elnätsföretagen efter att en elbristsituation upphävts när Styrel införts?

Efterhand som elbristen hävs och mer effekt blir tillgänglig, bland annat genom effektreduktion hos stora elanvändare med avtal, tillkopplas elanvändare i enlighet med beslutad prioritetsordning. När elförsörjningen är helt återställd får även de stora elanvändare som genomfört effektreduktioner tillbaka fulla elleveranser.

Att återstarta elnätet efter en större bortkoppling, eller ett elavbrott, är komplicerat. Det kan ta flera timmar att fasa in elproduktion och elanvändning så att balansen i elsystemet behålls. Svenska Kraftnät bestämmer när och hur mycket el som kan kopplas in med hänsyn till produktions- och överföringsförmågan på nationell nivå. På regional och lokal nivå kommer region och lokalnätsföretagen att få samma ansvar.

Har några av de andra länderna inom det nordiska elsystemet system som liknar Styrel?

Inom det nordiska området har Danmark och Norge förberett och vidtagit vissa åtgärder för styrning av el i bristsituationer. I Danmark förbereder för närvarande Energistyrelsen och Energinet.dk (Danmarks motsvarighet till Svenska Kraftnät) ett koncept för prioritering av elanvändare vid elbrist. Man avser ha två prioritetsklasser – prioriterade och ej prioriterade eftersom avsikten är att den prioriterade delen av elanvändarna ska utgöra en förhållandevis liten del (10-15 procent). Man överväger också att på något vis ställa motkrav på de som blir prioriterade att själva vidta åtgärder för att säkra elförsörjningen i möjlig omfattning, exempelvis genom anskaffning av reservkraft.

Det norska systemet för hantering av svåra driftsituationer, såväl effektproblem som kortsiktig och långsiktig energibrist, är mer reglerat genom föreskrifter och mer detaljplanerat än det svenska. Parallellt med planer på roterande lastbortkoppling, motsvarande dagens svenska system, finns planer för kvotransoneringar för att kunna hantera långvarig energibrist. Vid ransonering ska tillgänglig energi prioriteras genom att hänsyn tas till a) liv och hälsa, b) vitala samhällsintressen inom administration, information, förvaltning, säkerhet, infrastruktur, försörjning med mera och c) näringsliv och ekonomiska intressen.