Vi har placerat cookies på din dator och lagrat ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om cookies och personuppgifter

Demenssjukvård

Vad är demenssjukdom? Vid demenssjukdom kan minnet, uppmärksamheten, tänkandet, orienteringsförmågan, förståelsen, initiativförmågan och mina praktiska förmågor drabbas.

Det blir svårt att planera och strukturera vardagen på det sätt som jag klarat självständigt under mitt vuxna liv. Att klara vardagens alla vanliga och nödvändiga aktiviteter blir svårare och svårare.

Inget naturligt åldrande

Kunskapen om demens var länge mycket bristfällig och senilitet (som man ofta sade förr) betraktades närmast som en oundviklig följd av åldrandet. Numera vet vi betydligt mer. Demens är visserligen betydligt vanligare i hög ålder men det är inget naturligt åldrande. Demens orsakas av hjärnskador som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Den vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom som står för 60–70 procent av samtliga fall.

En växande folksjukdom

Varje år insjuknar uppemot  25 000 personer i en demenssjukdom. De allra flesta är äldre, demens är sällsynt före medelåldern. Efter 65 års ålder ökar risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet demenssjuka i Sverige beräknas till närmare 150 000 personer, en siffra som kommer att stiga i takt med att den äldre befolkningen ökar i antal.

År 2030 beräknas 180 000 personer ha en demenssjukdom, 2050 kan så många som 250 000 vara drabbade – om dagens befolkningsprognoser slår in och inget botemedel har utvecklats till dess.

Vad kan vara tidiga tecken på demenssjukdom?

Trots att demenssjukdom är ovanlig hos människor innan pensionering kan de första problemen visa sig där. Arbetet ställer ofta höga krav på effektivitet, förmåga att planera, organisera och skapa struktur.
Till tidiga tecken hör försämring av närminnet. Det är svårt att minnas händelser som ligger nära i tiden, t ex vad som sades på nyheterna igår kväll eller vad som stod i tidningen i morse, att minnas en mötestid eller vad som ska handlas då jag kommer till affären.

Störningar i rumsuppfattning tillhör också tidiga tecken på demenssjukdom. Jag kan då få svårigheter att duka ett bord, att bedöma avstånd, att orientera mig.

Att möta personer med demenssjukdom

kräver av anhöriga och omvårdnadspersonal kunskap om en unik individ, kunskap om hur sjukdomen påverkar individen, inlevelseförmåga, flexibilitet och inte minst humor. Ansvaret för mötet vilar på den friska personen. För personen med demenssjukdom är det viktigaste i livet att uppleva tillit och trygghet.

Anhöriga till personer med demenssjukdom

Demenssjukdom drabbar också anhöriga. Anhöriga är ofta en nödvändig länk i utredning, omvårdnad och kontinuitet för personen som är sjuk.

Personer med demenssjukdom bor idag kvar hemma längre än tidigare och anhöriga ger ett mycket gott omhändertagande under lång tid. Anhörigstöd ska startas tidigt. Det ska utformas efter individuella behov och finnas tillgängligt under hela sjukdomsförloppet.

Demenssjuksköterskan

arbetar med samordning av demensvården. Till uppdraget hör:

  • att samverka med dig, anhörig och biståndshandläggare när det gäller stöd, omvårdnad och boende.
  • att förmedla praktiskt och psykosocialt stöd till dig och din anhörige.
  • att samverka med och undervisa omvårdnadspersonal.

Du är välkommen att kontakta oss

 
Anna Carlström 
Demenssjuksköterska
KomIn: 0302-52 10 00
 
imageum45o.png