Målen för lärmiljön

De tre nya f-9 skolorna i Gråbo ska genomsyras av målen för lärmiljön, tydlig profilering och lokalsamverkan.

De mål för lärmiljön för Gråbos nya skolor som kommunstyrelsen beslutade om i februari 2009 var:

Hållbarhet

Gråbos nya skolor skall utbilda klimatengagerade medborgare och i undervisningen vidga hållbarhetsbegreppet till att omfatta inte bara fysisk hållbarhet utan även social och kulturell hållbarhet. Gråbos nya skolhus skall präglas av hållbarhetstänkande i alla aspekter, från samhällsbyggnad och lärmiljö till val av byggnadsmaterial och tekniska system.

Skolan i samhället

Gråbos nya skolor skall ses som en samhällsgemensam resurs, en arena för socialt samspel som erbjuder plats för möten och kommunikation i såväl små som stora sammanhang.

Gråbos nya skolor skall ges tydlig fördjupning i såväl verksamhet som lokaler, för att gemensamt och i tät samverkan erbjuda barn och unga i Gråbo en så rik lärmiljö som möjligt.

Trygghet

Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall i elevfokuserade arbetslag, med väl definierad fysisk hemvist, skapa en trygg social situation där vuxna alltid är närvarande i elevernas miljöer. Varje elev skall uppleva sig vara sedd av och trygg med flera vuxna.

Arkitektur

Gråbos nya skolor skall utgöra arkitektoniskt värdefulla inslag i samhället, som tydligt signalerar vikten av kunskap och de växandes värde. Byggnader och utemiljö ska formas med utgångspunkt i den pedagogiska verksamheten utan att göra avkall på generella arkitektoniska kvalitéer, och erbjuda såväl elever som vuxna arbetstagare en god arbetsmiljö.

Långsiktighet

Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall präglas av långsiktighet i synen på kunskap, lärande, individuell utveckling och socialt samspel. Lärmiljön skall stödja ett pedagogiskt arbete i enlighet med gällande kommunala styrdokument, skollag och läroplan, med fokus på stabila, pedagogiska utvecklingsriktningar som med bas i aktuell pedagogisk forskning kan förväntas leva vidare i kommande centrala styrdokument.

Individen och arbetslaget

Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall utformas med fokus på individen och arbetslaget, och ge förutsättningar för varje elev att, i tryggt socialt samspel med andra, lära och utvecklas enligt sina förutsättningar och behov.

Arbetssätt

Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall ge stöd för olika organisatoriska lösningar, arbetssätt och metoder i grundläggande syfte att stimulera varje elev att, i enlighet med sina individuella förutsättningar, utveckla metoder för att tillägna sig och använda ny kunskap. En viktig metod för detta är entreprenöriellt lärande som skolorna i Gråbo redan idag introducerar och som har som mål att stimulera eleverna till att utveckla värdefulla kompetenser inför dagens och morgondagens arbetsmarknad.

Lärmiljön skall stimulera och ge utrymme för praktiska, skapande, sinnliga, fysiska och experimentella aktiviteter parallellt och i samspel med intellektuella aktiviteter.

Åldersgruppsanpassning

Lärmiljön i Gråbos nya skolor skall utformas och utrustas på ett för åldersgruppen adekvat sätt, med sikte på att elever med ökande ålder och förmåga ska ges utrymme att ta större ansvar samt vidga såväl sociala sammanhang som fysisk rörelsefrihet.

Profilskolor

Kommunstyrelsen beslutade vidare i februari att de tre F-9-skolorna i Gråbo skulle utformas som profilskolor, dvs. att varje skola ges någon typ av profilering eller karaktär. De nya skolorna kommer att vara placerade i relativ närhet till varandra så att gemensamt lokalutnyttjande blir möjligt. Detta ger förutsättningar för att i stor utsträckning kunna samordna såväl lokal- som personalresurser i syfte att skapa en så rik lärmiljö och ett så effektivt lokalutnyttjande som möjligt.

För att kunna erbjuda eleverna en lärmiljö som stimulerar till såväl ämnesdjup som ämnesövergripande arbete får Gråbos nya skolor speciallokaler med betydligt bättre resurser än vad en genomsnittligt F-9-skola normalt utrustas med. Detta kan ske genom profileringen, dvs specialutrustade lokaler som bemannas av personal med specialkompetens. I dessa profillokaler med olika karaktärer på de tre skolorna kan också kommuninnevånare i Gråbo erbjudas möjligheter till studier eller cirkelverksamhet på dag- eller kvällstid.

De profiler som de tre skolorna kommer att ta ansvar för och som utrustas med speciallokaler är:

  • Ljungsviksskolan: Naturvetenskap och Bild och form. Skolan utrustas med modernt NO-lab och teknikverkstad samt ateljéer för olika typer av skapande aktiviteter.
  • Röselidsskolan: Idrott, språk och mat. Hjällsnäshallen och den ordinarie gymnastikssalen blir profillokaller för idrott och skolan utrustas med profillokaler för hemkunskap, kök och språk.
  • Lekstorpsskolan: Samhälle, musik och drama. Skolan utrustas ljudstudios och övningsrum för musik och drama, samt ett lite större skolbibliotek med studieplatser i en angränsande "redaktion".

Lokalsamverkan mellan profilskolorna

De av läroplanens mål som förutsätter laborativt och praktiskt arbete skall kunna uppnås på den egna skolenheten oavsett profil. Som stöd för praktiskt inriktade aktiviteter finns därför i varje arbetslagsenhet en så kallad närateljé som komplement till den egna skolans profillokaler. Men för att till fullo utnyttja de samlade lokal- och personalresurserna i Gråbos nya skolor, skall de profillokaler, som varje skola utrustas med, kunna användas av de övriga skolorna i gradvis ökande omfattning att enstaka lektioner förläggs till de specialutrustade lokalerna, för de lite äldre kan det handla om schemalagd ämnesundervisning och temadagar.

I år 8-9 lämnar hela arbetslaget för en period sin hemskola för att vistas i de övriga skolornas profillokaler och där få pedagogiskt stöd av lärare med specialkompetens. På så sätt spetsas utbildningarna i dessa väl utrustade speciallokaler som varje skola förvaltar. Detta förutsätter pedagogisk samsyn och gemensam planering i hela Gråbo, och i synnerhet för år 8-9.

Profileringen och lokalsamverkan med cirkulering i år 8-9 underlättar också för eleven att göra ett väl genomtänkt val inför gymnasiet. Till ett bättre underbyggt gymnasieval - som i sin tur minskar senare avhopp från gymnasiet - bidrar också intentionen att cirkuleringen mellan profilskolorna skall kompletteras med att eleven, som en del i sin utbildning, gör praktiska perioder på arbetsplatser.