Nya skolor en del av hållbara Gråbo

Tre nya skolor, delvis nya pedagoger och ny pedagogik. Skolvärlden ska bli en tillgång i nya hållbara Gråbo.

Lennart Nilsson rektor RöselidsskolanLennart Nilsson- Jag tror starkt på vårt entreprenöriella lärande, men vi är bara en del i Pilot Gråbo. Det är viktigt att andra bitar faller på plats som nya bostäder, torget och den gröna affärsnäringen för att sätta hållbara Gråbo på kartan som ett attraktivt alternativ för barnfamiljer att flytta till, säger Lennart Nilsson, rektor på Röselidsskolan.

Lennart anställdes som rektor 2005 på dåvarande Hjällsnässkolan. Redan då häpnades han över hur många ungdomar som mådde dåligt. En psykisk ohälsa som yttrade sig i missbruk, skadegörelse och aggressioner.

- Man kan se en tydlig skadegörelsetrappa; ett negativt språkbruk, nedsmutsning, skadegörelse, bränder och mordbränder. Vi försökte lyfta frågan men det var inte förrän branden i november 2007, när halva Hjällsnässkolan brann ner, som det togs krafttag.

Det beslutades om att inte bygga upp en ny högstadieskola med 600 elever. Istället skulle tre nya F-9 skolor byggas med ett helt nytt pedagogiskt innehåll i anpassade.

- Det var en otrolig nystart 2008 och spännande att få vara en del av denna skolutvecklingsprocess där vi gemensamt tog fram ett nytt dokument: Mål för lärmiljö. Något som jag själv brinner för. Vi fastnade tidigt för det entreprenöriella lärandet som bygger på elevernas egna drivkrafter, intressen och engagemang. Att våra tankar låg rätt i tiden fick vi kvitto på 2011 när nya läroplanen kom som också betonade det entreprenöriella lärandet. Samtidigt fick vi ett nytt läraravtal och handplockade pedagoger som verkligen ville jobba efter vår modell – en förutsättning därför att pedagogiken bygger på hög grad av samarbete pedagoger emellan. Jag ser det entreprenöriella lärandet som ett verktyg för att på allvar förverkliga läroplanen - där vi frångår 40-minuterslektionerna till förmån för en ämnesövergripande undervisning som utgår från helheterna och verkligheten.

I augusti 2012 invigdes de tre nya skolorna i Gråbo. Efter en stökig och turbulent första termin börjar nu arbetsron lägga sig i skolorna.

- Det var en enorm förändring för alla inblandade, pedagoger, elever och föräldrar. Grupputveckling har sin gång och kräver tid för att fungera fullt ut. Skolforskare John Hatti hävdar att skolutvecklingsarbeten kan ge någon form av resultat först efter åtta månader. Efter tre år kan vi utvärdera på allvar.

Men skadegörelsen har inte försvunnit. Fönster har slagits sönder på skolorna vintern 2012/2013 och fortfarande finns det vissa ungdomar som inte mår bra. Kan det entreprenöriella lärandet fånga dem?

- Det är en liten grupp som förstör. För oss i skolan handlar det om att skapa relationer med dessa elever. Vi måste fånga deras intressen och drivkrafter, försöka utveckla deras entreprenöriella kompetenser och koppla dem till läroplanens mål. Men det är klart att jag också tycker det är jobbigt med bakslag i form av skadegörelse. Vi har satsat en kvarts miljard, möter individerna och har en pedagogik i framkant. Man frågar sig: Vad gör vi för fel?

Att de tre nya skolorna i Gråbo ändå är inne på rätt spår visar det stora intresse satsningen genererat i omvärlden. Det första året har tre välbesökta konferenser hållits. Sveriges skolvärld vill besöka Gråbo.

- I hållbara Gråbo finns en enorm potential. Jag känner en viss oro men hoppas att politikerna och byggare fortsätter att våga satsa på Pilot Gråbo trots ekonomiskt kärva tider. Vi har i våra tre skolor en kapacitet på 1350 elever. Vi är långt ifrån fullbelagda idag. Med ett enhetligt hållbart och attraktivt koncept i Gråbo kan vi locka fler barnfamiljer som valt ett hållbart leverne att flytta till Gråbo – som dessutom är natur- och storstadsnära.