Tre nya skolor – på en gång

Domsöndagens morgon i november 2007 brinner Hjällsnässkolan. Det blir den avgörande vändpunkten.

Foto på Sten JansonSten Janson- När jag stod där vid kaoset och askan den söndagsmorgonen kunde man riktigt ta på besvikelsen, hopplösheten och sorgen hos de skaror av Gråbobor som samlats i klungor. Det här var verkligen kulmen på flera års skadegörelse och otrygghet, säger Sten Janson, då en av tre chefer inom Sektor lärande.

Kommunfullmäktige beslutade i juni 2008 att skapa tre nya skolenheter i Gråbo kommundel genom att dels låta uppföra en helt ny skola som ersättning för den hösten 2007 delvis nedbrunna Hjällsnässkolan, dels att bygga om och bygga ut de övriga två skolorna i Gråbo. De tre skolenheterna i Gråbo skulle bli likvärdiga och utformas som sammanhållen grundskola från förskoleklass till år 9 (F-9-skola).

Idag, med den tuffa tidsplanen i backspegeln, kan man få intrycket att vägen till invigningen av tre nya skolor i Gråbo augusti 2012 varit spikrak och självklar. Men så är inte fallet.

- Efter branden skapades grunden för den politiska enigheten om att krafttag behövdes göras i Gråbo. Jag ser en annan startpunkt i det mötet vi hade med stiftelsen Tällberg i december 2008. Vi var 8-10 personer, politiker och tjänstemän som fick förmånen att samtala med och lyssna till professor Johan Rockström, före detta Volvodirektören Bo Ekman och Göran Gennvi på stiftelsen Tällberg. Det blev en äkta och övertygande aha-upplevelse för oss alla. Vi insåg att vi borde driva utvecklingsarbetet i Gråbo som ett led i ett övergripande hållbarhetsprojekt. Framför allt blev kommunalråd Henrik Ripa med på tåget som därefter var den drivande politiska viljekraften.

Övriga partier ställde upp och kommunfullmäktige avsatte 207 miljoner kronor för projekt Skolutveckling i Gråbo i 2009 års investeringsram för lokalinvesteringar. Startskottet hade gått för att bygga tre nya skolor i en kommun som inte byggt någon ny skola sedan tidigt 1980-tal. I beslutet från juni 2008 ingick att minst en av skolorna skulle upplåtas om friskola, men detta frångicks senare.

Sten Janson, som då var mitt uppe i en omorganisation kände starkt för att börja arbeta mer operativt och tog uppdraget som projektledare för skolutvecklingen (Skolor i Gråbo). Till processledare för hela utvecklingsarbetet i Gråbo (Utveckling Gråbo) valdes socialchef Anette Johansson.

- Det var ett mycket klokt drag. Med Anette som ledare fick arbetet en lyhörd, balanserad och respekterad arbetsledare som hade god förmåga att hantera de olika viljorna. Själv stod jag väl, som skolbyråkrat med 35 års erfarenhet, för en slags kontinuitet och trygghet.

2009 – ett avgörande år

Efter den första förstudien som gjordes våren 2009 hamnade prislappen på dryga 300 miljoner.

- Den politiska styrgruppen bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott och byggnadsnämndens ordförande gav oss bakläxa och vi jobbade vidare med öppna kort och en nära dialog med politikerna. För att skapa en tillit i processen träffade vi den politiska styrgruppen regelbundet det året för att rapportera vårt arbete i projektgruppen. När vi sedan presenterade slutsumman 243 miljoner kronor fick vi klartecken av kommunstyrelsen i december 2009.

Samtidigt jobbade arbetsgruppen hårt under sommarhalvåret 2009 med att besjäla alla medarbetare i uppdraget.

- Ur ett pedagogiskt perspektiv var det naturligtvis en stor utmaning – vi skulle bokstavligen bryta upp allt och skapa något nytt. Vi höll en seminarieserie med olika grupper medarbetare, där den vi kallade 40-mannagruppen med pedagoger, administratörer och ledare, kanske var den viktigaste.

Foto på Anna TörnquistAnna TörnquistTill sin hjälp knöt gruppen till sig arkitektkonsulten och konstnären Anna Törnquist.

- Jag lyfter gärna fram hennes arbete med att mycket varsamt och inspirerande årskådliggöra de förslag och idéer som sakta växte fram. Vi träffades en gång i månaden under det halvåret med många gruppdiskussioner för att fånga upp alla åsikter. Från en mycket tveksam inställning hos de flesta medarbetare, blev allt fler övertygade och med på resan, som bland annat innebar ett helt nytt läraravtal.

I februari 2009 hade även Mål för lärmiljö klubbats igenom i kommunstyrelsen. Även där hade Anna redan hösten 2008 varit delaktig i processen att ta fram mål tillsammans med en projektgrupp på sektor lärande. Målens nyckelord är hållbarhet, trygghet och entreprenöriellt lärande. Sten försöker förklara framgångsfaktorerna bakom resan.

- Vi fick ett skarpt läge hösten 2007 när Hjällsnässkolan brann. Det skapade en politisk enighet och politiker från olika delar av kommun och partier klev upp ur de traditionella skyttegravarna. Sedan tycker jag att vi gjorde bra utvecklingsarbete som dels utvecklades bland skopersonalen och dels förankrades i nära dialog med politikerna. Få kände sig utanför i processen, det skapade en trygghet och tillit till de beslut som togs.