Skapa efterfrågan på hållbara val

Tänk om vi konsumenter efterfrågade hållbara val lika mycket som kaklade badrum, inoljade träverandor och köksöar?

- Det är där jag hamnat nu, den lokala köpkraften underifrån snarare än tjusiga målbilder som omvärlden inte bryr sig om, säger Christian Mattson som leder Lerums kommuns visionsarbete.

Christian Mattson har i allra högsta grad varit inblandad i Gråbos samhällsutvecklingsresa de senaste åren. Runt millenniumskiftet var Christian miljöchef i kommunen, därefter samhällsbyggnadschef och de senaste åren processledare i förvaltningsledningen med ansvar för Vision 2025 och därmed Pilot Gråbo.

- Du får inte missförstå mig nu, kraftfulla mätetal är viktigt, men otillräckligt. Vi måste ha tydliga visioner som kompasser för vart vi ska gå. Men drivkraften i utvecklingen är människors vilja att återvinna, åka kollektivt och handla hållbara livsmedel, tjänster och produkter.Vi har ett ledande upplägg i vårt arbete där visionen och vad vi håller på att åstadkomma i Lerums kommun allt mer uppmärksammas utanför kommungränsen. Nu är det viktiga att vi också levererar det vi har bestämt. Där ligger ett stort asnvar ute hos sktorerna.

Har du någonsin tvivlat på det omfattande miljöarbete som kommunen nu genomgår?

- Ja, det är klart. Vi har stuckit ut hakan genom att säga att vi ska vara Sveriges ledande miljökommun och att Gråbo ska bli Sveriges första hållbara tätort. Ibland har jag tänkt att "det här går ju inte". Men sedan kommer vissa genombrott som gör att tilltron återvänder. Vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn började världens deltagare på allvar tvivla på att de internationella systemen verkligen klarar av att vända den globala uppvärmningen och hantera klimathotet. Snarare vände man blickarna till lokal nivå; kommuner, företag och organisationer. Då tänker jag: Varför inte Gråbo?

Christian Mattson är spindeln i Pilot Gråbo-nätet, med lång erfarenhet av offentlig verksamhet. Vad krävs av en person med den funktion du har?

- Ha, ha. Vad är jag bra på? Jo, jag är bra på att associera, det är min talang. Jag kan lyssna och komma med nya idéer.

Men du har varit sektorchef och är det är omvittnat hur bra ordning du har på dina mötesanteckningar. Du är inte bara påhittig, du är en förvaltare också?

- Jag är något av en kontrollfreak. Du vet, jag medverkar i mellan 20-50 processer och måste ha koll på var i kedjan vi befinner oss. Om jag inte hade ordning och reda på mina mötesanteckningar att återknyta till, skulle vi inte kunna komma framåt. Som sektorchef hade jag ett tydligt uppdrag som vi skulle leverera inom budget, men jag har alltid gillat utvecklingsarbete.

Vision 2025 togs hösten 2009. Tre år har gått och tolv återstår. Trots det känns det som om att visionen sitter i kommunens ryggmärg och det har redan hänt mycket inom ramen för visionen. Vad har varit en framgångsfaktor med upplägget i ditt uppdrag?

- Framför allt två saker. Dels att jag inte haft en egen organisation med eget personalansvar. Då hade risken funnits att jag hamnat i ett eget spår. Visionsarbetet ska skära på tvären i hela organisationen, där alla förvaltningschefer har ansvar för att visionen uppfylls. Sedan har det varit bra att jag sitter i förvaltningsledningsgruppen där jag har uppdraget att hela tiden initiera visionsfrågorna. I samband med att hela kommunen ansökte om miljödiplomering vet jag att revisorerna ville se att miljöfrågorna hyfsat regelbundet togs upp på ledningsmötena. Det var inga problem kan jag säga. Kommunledningen andas visionsfrågor dagligen.

Kan andra kommuner i Sverige lära av Lerums kommuns visionsarbete? Eller har Lerum, en attraktiv förstadskommun till en storstadsregion i tillväxt med ökande befolkning, en position som få andra kommuner är förunnat?

- Den miljösatsning som Lerums kommun gör är inte av stora ekonomiska dimensioner. Jag skulle vilja se det så här: vi måste försöka finna förändringar som går i linje med visionen som sparar pengar. Vi ska tjäna, även ekonomiskt, på att agera klimatsmart. Alternativet att inte bygga det hållbara samhället finns inte. Jag tror också att vi måste bredda perspektivet hur vi räknar hem saker. Ta till exempel folkhälsoarbetet. Om Lerums kommun investerar i ökad folkhälsa för kommunens medborgare är det främst regionens lasarett i Alingsås som ser vinsterna. Liknande kalkyler kan överföras till kommunernas klimatarbete. Men här finns inga självklara svar eller lösningar.

Intervju med Christian Mattsson

 

Mer information