Samhällsutveckling med mänskligt ansikte

En viktig framgångsfaktor med samhällsutvecklingen i Gråbo, sedan workshopen med medborgarna i Gråbo våren 2006, är att stuprörstänkande fått ge vika för en övergripande helhetssyn.

Till projektägare utsågs snabbt kommunens socialchef. Bara en sådan sak.

Sociala problem

Initialt drev dåvarande stadsbyggnadskontoret ett centrumutvecklingsprojekt i Gråbo. Samtidigt var de sociala problemen, för att vara en liten ort, allvarliga med accelererande vandaliseringar, missbruk, misshandel, mordbränder, stölder och otrygg skolmiljö.

Bild på Anette JohannessonAnette Johannesson- Skolverket dömde med starka ordalag ut såväl den fysiska som den sociala skolmiljön på Hjällsnässkolan redan våren 2007. Trots krafttag med stormöten där lärare, skolledning, socialarbetare, fritidsledare, föräldrar, förenings- och kyrkoföreträdare och unga medverkade fick vi inte bukt på problemen. Snarare tilltog de. Vi höll även i oktober 2007 en workshop för förvaltningsledningen och kommundirektörerna. Vi hade ambitionen att bygga från det positiva och frågade oss: "Vad kategoriserar det goda samhället?", säger dåvarande socialchef Anette Johannesson.

Kortsiktigt och långsiktigt

Mötet enades om att fokusera på fler mötesplatser, synliggöra Gråbos historik och arbeta för att göra torget vackrare. Samtidigt gavs socialtjänsten, fritidsgårdar och fältarbetare större resurser i sitt arbete. Situationen var sådan att kommunen insåg att det gällde att arbeta såväl kortsiktigt som långsiktigt.

En månad senare, natten till söndagen den 25 november, brann Hjällsnässkolan igen. Den här gången kunde inte räddningstjänsten förhindra att den spreds. Resultatet blev att hälften av skolans elever och personal blev utan lokaler och fick tillfälligt hålla till i kyrkor och baracker

- Det kändes naturligtvis förödande men gjorde samtidigt att vi verkligen hamnade i skarpt läge. Vi insåg alla att vi behövde kraftsamla för att vända utvecklingen i Gråbo.

Satsa på skolorna

I maj 2008 togs sedan ett strategiskt beslut i kommunstyrelsen och i juni även i kommunfullmäktige att satsa på skolorna i Gråbo. Hjällsnässkolan skulle rivas helt och detaljplanerna, som fanns redan på 80-talet, om en helt ny skola, Ljungviksskolan, skulle förverkligas. I december samma år var kommunens skolans medarbetare klara med sina tankar om hur skolorna skulle utformas, den nya pedagogiken och upplägget – allt kopplat till kommunledningens krav på framtida social bärkraft.

Klicka här för att läsa mer om Gråbo nya skolor >>

Socialchef leder planarbetet

Socialchef Anette Johannesson fick ett projektdirektiv att leda planarbetet i januari 2009 som hon sedan ansvarade för fram till skolorna började byggas hösten 2011.

- För mig var det inte så konstigt. Grundtanken i socialtjänstlagen är att socionomer kan och ska spela en aktiv roll i samhällsplaneringen för att vi tillför något. Jag ledde en mycket driven styrgrupp med politiker och tjänstemän. Arbetet fortskred utan att fastna i blockpolitiska frågor. Vi hade alla ett gemensamt intresse att finna lösningar på situationen i Gråbo. Det var inspirerande att se vilken hög kreativitet som frigavs när politikerna drog åt samma håll.

2006 hade den relativt nyutexaminerade arkitekten Åsa Hüffmeier, bland flera, rekryterats som planarkitekt och engagerats direkt i processen i Gråbo. Inte heller hon tycker att det var så märkligt att socialchefen var processägare.

Bild på Åsa HüffmeierÅsa Hüffmeier- Det är en gammaldags bild att hårda frågor står mot mer mjuka. Som samhällsbyggnad kontra social välfärd. Så fungerar det inte idag även om det kanske till dels gjorde det förr. Som arkitekt jobbar jag för människor. Jag vill skapa attraktivare, tryggare och trivsammare samhällen att bo i.

Träffade rätt

Åsa betonar även det goda arbetsklimat som rådde de här åren.

- Anette är en bra ledare med förmåga att hantera alla synpunkter. Vi hade ett bra samarbete inom kommunen och mötte ett kraftigt gensvar bland Gråboborna. Det var roliga och intressanta år där jag mötte mycket folk i referensgrupper och där vi hade bra diskussioner. Jag kan ge ett exempel från när vi först ställde ut program för samråd. I nio fall av tio kan det vara ganska tufft där det kommer ett 20-tal personer som starkt ifrågasätter planerna. Nu kom det närmare 200 som sansat diskuterade i en mycket positiv anda. Då visste vi att vi träffat rätt – mycket tack vare att vi låtit många människor komma till tals tidigt i processen och att politikerna förenades i en gemensam målbild på grund av den allvarliga situationen i Gråbo.

Intervju med Anette Johannesson