Hur ser en planprocess ut?

För att ett bygg- eller bostadsprojekt skall kunna gå från idé till verklighet måste planprocessen genomföras och slutföras.

En effektiv och snabb planprocess skall även tillgodose kraven på rättssäkerhet och medborgerligt inflytande. Planprocessen i Sverige regleras formellt i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I processen skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Samråd skall ske med personer som berörs av förslaget och fackinstanser av olika slag ska ges tillfälle att bedöma förslaget.

Ett normalt planförfarande startar med en planbeställning som flöjs av program, programsamråd och politiskt beslut. Sedan görs detaljplaner som går till samråd och beslut. Däremellan krävs inte sällan miljökonsekvensbeskrivningar. Efter utställningsförfarandet sker justeringar och bearbetning av planen efter det att det granskats. Därefter antas planen, men vinner inte laga kraft förrän eventuella överklaganden som kan ske i två led – hos länsstyrelsen och regeringen – eller prövning av länsstyrelsen, har behandlats.

Foto på Lisa BombleLisa Bomble- Många utmärkta byggprojekt har gått om intet på grund av långa planprocesser. Speciellt är det mindre byggherrar som inte har samma finansiella muskler som tvekar. I Danmark tar en planprocess i genomsnitt tre år. I Sverige sju år. Främst för att i Danmark kan enskilda medborgare enbart överklaga en gång. Jag kan ibland tycka att planprocesser i Sverige i allt för hög grad ägs att enskilda särintressen, menar Lisa Bomble, forskare på Chalmers arkitektur.