Grön-blå gestaltning

Lerums kommunförvaltning har fått uppdraget att all ny samhällsplanering, som också ska vara hållbar, ska präglas av grön-blå gestaltning.

- Vi ska stärka de gröna kvaliteterna och öka den visuella kontakten med vatten, säger planarkitekt Henrik Ohlson.

Blå gestaltning

Planerna för de nya bostäderna i Gråbo genomsyras av det nya gestaltningsuppdraget.

- I Gråbo finns inget befintligt vatten i tätorten. För att tillföra det tar vi istället vara på det som finns – dagvattnet. Istället för att leda ner det i rör och spola ut det i sjön Mjörn behåller vi det i ytläge på flera positioner; en större damm över 50 meter lång, vattenspegel vid torget och rännor utefter fasaderna. Vi har bland annat inspirerats av Västra hamnen i Malmö.

Vad är det som berör oss med just vatten?

- Det är föränderligt och levande. Samtidigt är det estetiskt tilltalande och tillför stadsbilden nytt djur- och växtliv. Den stora dammen vill vi göra tillgänglig för alla utan att den därför blir en offentlig badplats. Vi tänker oss en stensatt brygga, grässlänter och eventuellt sandstrand. I vattenspegeln vid torget planerar vi även för ett vattenspel.

Bild på en så kallat raingardenExempel på raingardenDet bör sägas att de vattenytor som planeras inte är bassänger eller stenlagda fontäner i traditionell mening, snarare så kallade rikligt beväxta raingardens (se bild) där vattenmängden hela tiden varierar beroende på nederbörd.

Att visa kretsloppet

Att låta vattnet rinna efter gatan känns som en återgång 200 år tillbaka i tiden. Skillnaden är att det nu är rent regnvatten som rinner i rännorna. Men det fanns även planer på att låta så kallat gråvatten rinna längs husväggarna.

- Gråvatten är spillvattnet från våra disk- och tvättmaskiner. Det finns växter som kan rena detta vatten från tensider och kväve. Nu kom vi inte så långt denna gång, men jag tycker annars att det finns klara pedagogiska fördelar med att lyfta upp och synliggöra kretsloppsprocesser likt det vi gjort med återvinning av våra sopor.

Att synliggöra dagvattnet har även ekonomiska och funktionella nackdelar och fördelar. Pierre Bolvede är mark- och projektchef i Lerums kommun:

Bild på Henrik OhlsonHenrik Ohlson- Den löpande skötseln ökar naturligtvis när dammar och vattenspeglar ska hållas rena. Samtidigt måste även nedgrävda rör renoveras var 25:e år. Vi får stärka parkförvaltningens budget på bekostnad av teknisk service. Dessutom renas dagvattnet av växter och syresätts. En annan stor fördel är att dammar, som en buffert, begränsar riskerna med översvämningar eftersom de avlastar vattenrörssystemen. Dammar som vattenspeglar har vi även byggt bland annat i Hallsås i Lerum.

Grön gestaltning

En stadsbild som generöst möbleras med grönska upplever vi människor som vackrare, lugnare, den är bullerdämpande, renar luften från avgaser och koldioxid och påverkar bland annat trafikens hastighet positivt. Ett ledord för den gröna gestaltningen i Gråbo har varit "Ätbar grönstruktur".

- Vid planering av nya bostadsområden uppstår alltid vad vi på arkitektspråk kallar impediments eller SLOAP (engelska för Space Left Over After Planning reds anm.). Ofta blir de gräsmattor utan någon egentlig funktion. Dessa grönytor vill vi nu istället göra till bruksytor. Exempelvis plommon- och körsbärsträd är tacksamma att plantera. Vi tänker oss också att dessa ytor i stor utsträckning sköts av de boende i närområdet. I ett socialt hållbart samhälle kan invånarna i högre grad ta även allmänna ytor i besittning. I Gråbo som etablerat en skördefest varje år är det här särskilt intressant, menar Henrik Ohlson.