Hållbar tillväxt enligt Tillväxtverket

Johanna Giorgi jobbar med hållbar tillväxt på Tillväxtverket:

- Vi arbetar med att utveckla och främja hållbar tillväxt som begrepp och strategi för att vi tror att vi kan göra skillnad, att vi måste agera nu och därför måste använda de verktyg som står till buds samtidigt som vi utvecklar nya.

Illustration över Tillväxtverkets syn på hållbar tillväxtTillväxt är ett av de mest omdiskuterade begreppen i hållbarhetsdebatten. Tillväxt kopplas samman med massproduktion och masskonsumtion samt ständigt ökande uttag av ändliga resurser och negativ miljöpåverkan.

- Men den ekonomiska tillväxten har ökat resurserna i vårt samhälle. Inte enbart genom ökad konsumtion utan också i form av förbättrad hälso- och sjukvård, skola och infrastruktur. Det innebär att vi lever längre och är friskare än tidigare, att vi har tillgång till utbildning och att vi förhållandevis snabbt kan förflytta oss mellan landets olika delar.

Johanna menar att ekonomisk tillväxt är en komponent för samhällsutveckling, inte ett övergripande mål.

Bild på Johanna GiorgiJohanna Giorgi- För att kunna tala om hållbar tillväxt förutsätter det att vi använder ett brett perspektiv på vad tillväxt är, hur den sker och vilka effekter den har. BNP är ett trubbigt verktyg som möjligen mäter ekonomisk tillväxt men inte räcker till för att fånga in en bredare samhällsutveckling. För att kunna greppa hållbar tillväxt kan vi inte bara se till resultaträkningen utan vi måste även titta på balansräkningen. Hållbar tillväxt kräver ett systemtänk där ekonomin utgör en av de tre dimensionerna, miljö och sociala aspekter de två andra. Samtidigt som ekonomin är en drivkraft för utveckling inom de andra två dimensionerna är den också starkt beroende av dessa.

Enligt Tillväxtverket kräver hållbar tillväxt omvandling. Vår tids samhällsutmaningar kräver innovation, såväl social, ekonomisk, politisk som teknisk. Hållbar tillväxt är en fråga om förändringsförmåga. Tillväxtverkets uppgift som myndighet är att arbeta långsiktigt för att förbereda så goda villkor inför framtiden som möjligt och försöka förstå de villkor som präglar morgondagens marknader.

- Detta omfattar å ena sidan att se hur samhällsutmaningar i form av bland annat resursbrist, klimatförändringar, åldrande befolkning, finansiell kris och arbetslöshet ändrar förutsättningarna för att driva och utveckla företag. Å andra sidan innebär det också att se till de möjligheter som skapas då nya lösningar och tjänster efterfrågas. Det är vårt bidrag till hållbar tillväxt.

FN, OECD, Konjunkturinstitutet och snart Framtidskommissionen gräver i hur vi kan hitta komplement till BNP för att mäta hållbar tillväxt.

- Från Tillväxtverkets horisont ser vi hur samhällsentreprenörskap utmanar den gängse synen på tillväxt och entreprenörskap genom att verka i gränslandet mellan det offentliga och privata, med samhällsförändring snarare än ekonomisk vinst som övergripande mål och i organisationsformer som inte alltid stämmer överens med vår bild av vad ett företag är. Vi ser nya affärsmodeller formas då företag rör sig från produkter till tjänster, från försäljning till uthyrning, från ägande till medlemskap och funderar i banor av cirkulär ekonomi. Vi pratar förändring, och förändring tar tid.

Johanna menar att näringslivet har en viktig roll att spela, men det är inte svaret på hela lösningen. Politiker har ett betydande ansvar. Men det har också medborgarna. Många hävdar att vi idag inte har en makroekonomi som kan lösa klimatfrågan. Mycket handlar om att skapa en efterfrågan på hållbara produkter och tjänster på lokal nivå.

- Vårt råd är därför lika enkelt som komplicerat. Istället för att fokusera på vad tillväxt är och varit, fundera på vad den skulle kunna vara, säger Johanna Giorgi.

Fakta:

Tillväxtverket är en nationell myndighet med cirka 350 medarbetare på nio orter. Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för företag.