Hållbara livsmedel

En av Lerums kommuns strategiska inriktningar är att det ska vara enkelt för medborgarna att välja en hållbar livsstil.

En väsentlig del av ett hållbart vardagsliv är hur vi äter, hur livsmedel produceras och hur svinnet kan minimeras och återanvändas.

Exempel på horisontellt växthusCopyright: Plantagon. Visualisering: Sweco.Ett sätt för att öka den lokala kunskapen om mat, förstärka identiteten om ett hållbart samhälle och skapa en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion är att stärka den lokala ekologiska livsmedelsproduktionen genom att stimulera ekologisk trädgårds- och växthusodling.

- Här skulle ett större växthus i Gråbo kunna bli en intressant arena för Gråboborna att i högra grad välja hållbara livsmedel – som en mötesplats, kunskapsbank, möjlighet för lokala aktörer att visa upp sina närproducerade livsmedel och stimulera kommersiella livsmedelaktörer att öka utbudet av hållbara livsmedel i sina butiker, säger Maria Magnusson projektledare för hållbar livsmedelshantering i Gråbo.

Arkitektstudenter visade vägen

Projektet, som bygger på ett av Chalmers arkitekturs masterstudenter fördjupningsarbeten 2011, är en konsekvens av kommunstyrelsens workshop i oktober 2011 där konkreta förslag togs fram för att öka möjligheterna för medborgarna att göra hållbara val i linje med Vision 2025 och Pilot Gråbo. Förvaltningsledningen har sedan bearbetat politikernas förslag och initierat flera projekt i den inriktningen.

- Visionsarbetet genomsyrar hela förvaltningsorganisationen. Därför har till exempel vi inom Sektor lärande uppdraget att presentera möjliga vägar för en hållbar livsmedelshantering i Gråbo i samverkan med externa aktörer. Andra sektorer äger andra visionsprojekt.

Lerums kommun har därför uppvaktat det svenska företaget Plantagon som utvecklat idéer om vertikal odling i urbana miljöer. En svensk innovation ligger till grund för detta koncept där man gör det möjligt att odla olika ekologiska grödor mitt i en tätort.

- Plantagons växthuskoncept gör det möjligt att odla ekologiskt på höjden. Ärendet, som var uppe i kommunstyrelsen i december 2012, är återrimetterat där projektet ska precisera en förstudie inom kostnadsramen 100 000 kronor. Det här är inte frågan om en större kommersiell odling utan en mötesplats för att öka medvetenheten om hållbara livsmedel i samverkan med lokala producenter. Kommunen undersöker möjligheterna – sedan ska entreprenörer driva verksamheterna, säger Maria som även ser potentialen till ett kompetenscentrum för hållbara livsmedel med konferensmöjligheter.

Plantagon panerar just nu, i samarbete med bland andra teknikkonsultföretaget Sweco, Tekniska Verken i Linköpings kommun samt Linköpings universitet, för världens första vertikala växthus i Linköping. Pilotanläggningen planeras bli 54 meter hög, innehålla 4 000 kvadratmeter odlingsbar yta som producerar 300 - 500 ton grönsaker per år. Genom att koppla ihop byggnaden med befintlig rötgasanläggning (koldioxid omvandlas till syre av växterna, näringsämnen tillförs odlingen och spill bidrar till biogasproduktion) och kraftvärmeverk (spillvärme reducerar energiförbrukningen) skapas en mycket resurseffektiv produktion.

- I Gråbo har Lerum Energi en biobränsleeldad värmecentral som är intressant i det här perspektivet. Ur pedagogisk synvinkel skulle även skolorna kunna använda växthuset som kunskapsbas. Ett centralt beläget växthus i Gråbo skulle även minska långväga och lokala transporter.

Odling på rivningstomten

Planer (startar sommaren 2013) finns också att tillsammans med Gråboborna bedriva lokal odling i mindre skala på rivningstomten där Hjällsnässkolan tidigare stod. Projektet kommer att pågå fram till det att de nya bostäderna börjar byggas på tomten. Lerums kommun har bland annat kontaktat föreningen Stadsjord som kunskapskälla och inspiratör. Stadsjord utvecklar en högre självförsörjningsgrad av mat, demokrati och kvartersvärme i svenska tätorter och har tidigare samarbetat med bland andra Botaniska Trädgården i Göteborg, Chalmers, KTH och Göteborgs Universitet.

Klicka här för att läsa om Chalmers arkitekteturs masterstudenters fördjupningsarbete "Växer upp" om lokalt hållbart odlande >>

Fakta hållbara livsmedel:

Hållbart jordbruk innebär produktionsmetoder som är hälsosamma, inte skadar miljön, respekterar arbetarna, är skonsamma mot djuren och ger skäliga löner till bönderna. Hållbarhet innebär även att maten är producerad så lokalt som möjligt, men närodlat är ingen garanti för hållbarhet. Bekämpningsmedel, konstgödsel, fabricerad odling och hormonanvändning kan vara inblandade i lokal matproduktion, så det är viktigt att se till att den närodlade maten man köper är producerad på ett hållbart sätt. Närodlat inte bara en fråga om konsumtion och marknad, utan desto mer en livsstil som hjälper människor att höja sin livskvalitet, stötta invånarna och ge människor en chans att lära sig värdet av en hållbar livsstil. Med hjälp av en lokal matproduktion som stödjer den lokala marknaden, stärks den lokala ekonomin, bygger upp de sociala nätverken, ökar kunskaper och färdigheter, samt förbättrar hälsan hos invånarna.

Källa: Josua Gustafsson, Eva Pirri, Francesca Finotti, Masterstudenter Chalmers arkitektur (2011-2012).

Mer information