Nycklar till ett hållbart Gråbo

Vad är nycklarna till fortsatt utveckling i Gråbo?

Bild Henrik RipaHenrik Ripa (m)- Nu när skolorna står klara behövs ett attraktivare centrum med nya bostäder. Då kan vi locka hit fler barnfamiljer. Sedan i förlängning tror jag Lerums kommun måste bli bättre på att samverka med civilsamhället, säger riksdagsman (m) Henrik Ripa, kommunstyrelsens ordförande i Lerum 1999-2010.

Börja om från början

Ibland förändras verklighetens förutsättningar så snabbt att ansvariga egentligen skulle vilja börja om från början. Ett vanligt exempel är svenska försvaret. Ett annat skulle kunna vara Gråbo.

- Hjällsnässkolan brann två gånger 2007. Den andra gången, när halva skolan förstördes, frågade jag polisen om de hade några tips om gärningsmän. "Det skulle vara du då som sa att det var synd att inte hela skolan brann ner förra gången ...". Några år tidigare hade också vice ordförande i kommunstyrelsen Kenneth Johansson (s) undrat om vi inte borde riva hela skolan då den var mögelskadad och hade en dålig arbetsmiljö. Nu kände vi alla stor samstämmighet att göra något radikalt åt skolorna i Gråbo eftersom elevernas resultat var sämre än på övriga orter i kommunen. Det var dags för nya rejäla tag.

Slagkraftig miljövision

Ett par år senare antog kommunen Vision 2025 – Sveriges ledande miljökommun - som har Gråbo som skyltfönster. Kraftansträngningarna i Gråbo är delvis en konsekvens att investeringarna i de nya skolorna.

- Vi hade en tidigare vision från 2000 som innehåll tio meningar. Den var omöjlig att komma ihåg och kommunicera. Sedan medverkade vi i Stiftelsen Tällbergs forum om hållbarhet vid ett par tillfällen. De klimatexperter vi träffade där var så övertygande att miljövisionen kändes självklar – vi hade politisk enighet i visionen och den var mätbar.

Som vi känner till idag är tillväxt en motor i ett levande och attraktivt samhälle. Samtidigt är ambitionen med Pilot Gråbo att utveckla Sveriges första hållbara tätort. Hur går tillväxt ihop med hållbarhet?

- Många ser konsumtion som enbart något negativt. För mig finns i princip inget motsatsförhållande mellan tillväxt och hållbarhet. Om tusen personer köper en timmes massage var, så skapar det arbetstillfällen utan att bidra till den globala uppvärmningen. Satsningen på Expo för hållbart byggande som en grön näring i Gråbo är spännande. Kontinuerligt nya tuffare regler från EU, normer från Boverket och skenande energipriser skapar en marknad för energieffektiva hus. Det är det bästa incitamentet – att det märks i plånboken och därför lönar sig för privatpersoner att bo i energieffektiva hus.

Social hållbarhet

Henrik Ripa sitter i riksdagens socialutskott och har länge engagerat sig i bland annat folkhälsofrågor. Hur ser han på arbetet med att också skapa social hållbarhet i Gråbo?

- Det krävs en ökad integrering av upplåtelseformer för bostäder i Gråbo. Det behövs inte fler hyresrätter, däremot bostadsrätter och villor i Gråbo. Sedan bör kommunen bli bättre på att samverka med civilsamhället. Kyrkorna ställde upp på ett fantastiskt sätt när Hjällsnässkolan brann ner och jag vet att föreningar och kyrkor gör att ett enastående arbete med barn och ungdomar i Gråbo. Ofta har de högre legitimitet än vad kommunens socialtjänst har. Jag tycker det är synd att vi i kommunen är så dåliga på att släppa in ideella krafter i våra kärnverksamheter; förskola, skola, vård och omsorg.

Du som sitter i Riksdagen – hur väl är Lerum känt i rikspolitiken?

- I miljösammanhang är Lerum relativt kända. Men annars tycker jag att vi varit dåliga på att marknadsföra Lerum – mer än du tror. De som haft direkt erfarenhet av kommunen är positiva. De andra har ingen åsikt. För mig är Lerums kommun hemmaplan och jag sitter fortfarande i kommunfullmäktige. I Riksdagen representerar jag Lerum och jag gör vad jag kan för att marknadsföra vår kommun. Bland annat brukar jag alltid i mina anföranden i kammaren hänvisa till vårt positiva arbete i Lerum.